I veckan avtackades Polisens stordatorsystem med tårta och kaffe i personalmatsalen Plommonträdet i polishuset i Stockholm. Men festföremålet själv var inte på plats annat än på bild. Och faktum är att det också dröjer en liten tid innan sladden dras ur för gott.

– Alla användare är ute ur systemet nu, men vi avvaktar de röda dagarna nu innan vi stänger ner den. Den får stå och svalna lite, säger Sanna Östmark, en av dem som lett migreringsarbetet.

Läs också: Dålig it-kunskap hos poliser – nu ska spetskompetens spridas över landet

Hon sitter tillsammans med tre andra som också varit med och lett migreringen i olika roller – Catarina Hemmar, Åsa Tellström och Katarina Wall Stenberg. Totalt har runt 200 av it-avdelningens 700 medarbetare på något sätt varit inblandade i arbetet – som dock inte varit ett projekt.

– I början, 2015, var det ett program med ungefär 100 projekt. Men vi arbetar inte med projekt längre, allt ligger i linjen. Så då fick i stället produktägare ansvar för de olika nya produkterna och och migrationen över till dem, och så har det funnits uppdragsledare också.

Stordatormiljön har haft ungefär 20 samtidiga applikationer rullande och runt 17 000 dagliga användare i snitt.

Under åren har en del system hunnit läggas ner och andra ersatts av helt nya. Bland de sju system som nu migrerats finns ett par av de mest använda inom polisen som Allmänna spaningsregistret och Centralt brottsspaningsregister, vardera med över 20 000 användare. Det innebär att nya system nu ersätter system som funnits sedan 1970-talet.

I stället för stordatormiljön är det nu en Javabaserad plattform som tar över.

– Det är egenutvecklat och nästa steg är att göra systemen mobilt tillgängliga, kärnsystemet är förberett för det, säger Sanna Östmark.

Men migreringen har varit rejält tekniskt utmanande.

– Det har varit många integrationer, vi har räknat till 78 totalt för alla system som ersatts, säger Catarina Hemmar.

– Det här har vi hårdbevakat hela vägen.

Det har heller inte handlar bara om interna integrationer utan också om integrationer med andra myndigheter som Tullen eller integrationen in i Rif, Rättsväsendets informationsförsörjning, den digitala kedja som kopplar ihop Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvårdsverket och Brå.

Läs också: Polisen ska få hacka datorer. Men hur ska det gå till?

Innan arbetet drogs igång var tanken att allt bara skulle flyttas över rakt av – ett till ett. Men vartefter arbetet fortgått har man lämnat det – varför bygga något som inte är det som man verkligen vill ha?

– Det har tagit tid men det har det varit värt. Och det gör mottagandet enklare, användarna ser att de får något också nu när de går in i den nya miljön, säger Katarina Wall Stenberg.

En annan svårighet har varit att det helt enkelt inte finns så många som verkligen förstår sig på stordatorn längre.

– Vi har behövt göra en gedigen kravställan för det är ganska få kvar som kan de gamla systemen. Så det har varit mycket jobb med att se vad det är vi faktiskt behöver i de nya systemen, säger Åsa Tellström.

Att kompetensen kring stordatorer är utdöende är en av anledningarna till att Polisen lämnar den miljön konstaterar de fyra.

– Det handlar om riskminimering, säger Åsa Tellström.

För visst har stordatorn varit stabil men det räcker inte.

– Det finns ett annat behov av säkerhet framöver. Dessutom behöver vi bygga vidare och bland annat öka vår mobilitet, säger Sanna Östlund.

Hur känns det nu när det är klart? Har det varit roligt eller är det bara skönt att äntligen kunna gå vidare? 

Det har faktiskt varit roligare än man kanske kan tro tycker allihop.

– Det har inneburit ett nytt sätt att arbeta. Och de tekniska utmaningarna har varit roliga, säger Katarina Wall Stenberg.