Öppna data har länge pekats ut som en nyckel för att skapa nya tjänster och nya företag. Men trots det är det Sveriges akilleshäl när det gäller digitalisering och i EU:s senaste rankning hamnade vi först på plats 22 när det gällde öppna data inom e-förvaltningen.
Och fortfarande är tillgången på data bristfällig enligt en studie som Bisnode gjort med stöd från Vinnova och där tio företag djupintervjuats – Blixtvakt, Doublecheck, Hemnet, Hitta, Journalism++, JP Infonet, Resledaren, STHLM Traveling, UC AB och Bisnode självt.
Ola Eriksson, produktchef inom affärsområdet för information på Bisnode är den som ansvarar för studien och han framhåller att studien omfattar företag av olika karaktär där öppna data för vissa är grunden för hela deras verksamhet medan det för andra står bara för en del och att vissa är startups medan andra har funnits i många år.
Men trots olika utgångspunkter känner sig de flesta av företagen aktivt motarbetade av myndigheterna. De pekar ut sådant som att myndigheter vägrar göra sina data tillgängliga digitalt och i stället lämnar över utskrivna databaser eller att de sätter omotiverat höga avgifter.
– Många företag försöker få kontakt med myndigheter och förklara sina behov men det är svårt. På många håll finns ingen som har ansvaret – de ser det inte som en viktig fråga, säger Ola Eriksson.
– I många fall har myndigheterna inte definierat varför det är viktigt. De har öppna data inskrivet i något policydokument men de har inte på djupet förstått samhällsnyttan.
Läs också: Enormt intresse för öppna geodata. Vad är det som lockar egentligen?
Samtidigt finns det goda exempel. Ola Eriksson pekar på Trafiklab som drivs av bland annat trafikföretagens samarbetsorganisation Samtrafiken och Trafikverket med stöd från Vinnova.
– Där finns företrädare för myndigheter och startups och api:er görs tillgängliga på deras webbplats. Och det är den typen av arbetsinsatser vi behöver – att fler personer tar uppgiften på allvar och bygger upp den här typen av mötesplatser där företag och myndigheter kan få kontakt och diskutera vad som efterfrågas och vilka behov som finns.
Ett stort problem som företagen lyfter fram är att kvaliteten på de data som myndigheterna tillgängliggör är oerhört skiftande. Formaten är knöliga och dokumentationen av datan ofullständig. Vissa erbjuder bara aggregerad data – och vissa lämnar inte ut data i Excel, utan hänvisar till pdf-dokument.
Samtidigt ser företagens behov väldigt olika ut, en del vill ha rådata andra mer bearbetad data.
– Det beror ju på vilken tjänst du vill bygga. För transportappar som bygger på tidtabellsdata behövs realtidsdata. En annan tjänst kan bygga på årsredovisningar – och då handlar det ju om att få nya data en gång om året.
Ett av företagen i studien lyfter fram ett konkret förslag. De tänker sig att företaget skulle kunna lägga upp en specifikation kring hur datamängden bör vara strukturerad och formaterad för deras behov, vad de planerar att använda den till och vilka nyttor det innebär.
– Det skulle kunna skapa ett möte mellan företagen och myndigheterna där myndigheterna inte behöver gissa vad som efterfrågas. Man kan fråga andra företag om det skulle passa dem också och på så vis komma fram till något som är rimligt för alla.
Läs också: Ministern: "Myndigheter för oroliga för upphandlingsregler"
Från regeringens sida lyfts öppna data fram som en viktig del för att stimulera innovation. I en debattartikel förra året tryckte civilminister Ardalan Shekarabi på vikten av att främja datadriven innovation. Regeringen har också gett OECD i uppdrag att komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i utnyttjandet av data i offentlig sektor.
E-delegationen, Vinnova, Riksarkivet och den kommande Digitaliseringsmyndigheten har alla uppdrag kring att stimulera öppna data. Men samtidigt har Riksrevisionen i en rapport konstaterat att styrningen är svag och att incitamentet hos myndigheterna ofta är lågt eftersom de får stå för kostnaden men inte ser nyttan.
– Det tar tid innan nyttorna realiseras, säger Ola Eriksson.
– Men SL exempelvis, vars resenärer har en rad olika appar, har sett effekterna länge. Resenärerna får bättre information genom data som de gjort tillgängliga.
Och företagen i studien är inte nöjda med regeringens insatser utan efterlyser hårdare tyglar där det ställs högre krav på myndigheterna.
– Det borde vara tydligare att det här måste prioriteras och jobbas med och att det inte ligger vid sidan av myndigheternas kärnuppdrag utan är en del av kärnuppdraget, säger Ola Eriksson.
