I vår är det åter dags för miljoner svenskar att få sin deklaration. De allra flesta kommer att få sin deklaration hem i brevlådan. Skatteverket lägger 10-tals miljoner kronor bara på portot när de ska skicka ut alla deklarationsblanketter. För det kostar ju som bekant pengar att skicka saker på posten. Cirka två miljoner svenskar har dock valt att få sin deklaration i en digital brevlåda. Men då betalar Skatteverket plötsligt ingenting alls. Trots att företagen bakom de digitala brevlådorna har stora kostnader för att uppfylla de högt ställda kraven och tillhandahåller en mycket säker lösning för digital distribution av känslig post.

Hur kan det vara så? Jo, den ursprungliga förordning som stipulerar den digitala brevdistributionen har i praktiken gjort det omöjligt för de digitala brevlådorna att få ersättning från svenska myndigheter. Men regeringen insåg det orimliga i detta och tillsatte en utredning för att föreslå en ersättningsmodell för myndighetsposten. Utredaren har föreslagit en ersättningsmodell som sedan i våras ligger på civilminister Ardalan Shekarabis bord. Men utredningar skapar inget värde utan verkställande av förslagen. Nu är det dags att agera och lagstifta. Regeringen har en uttalad och tydlig ambition att Sverige ska bli ledande i världen på digitalisering. Om regeringen menar allvar med det, så är de digitala brevlådorna ett av flera viktiga steg för att lyckas.

Läs ocksåSå ska Sverige få skägget ur digitala brevlådan – ”vill inte vara sämst i klassen”

Om vi vill ställa om vårt samhälle till att bli både klimatsmartare och mer säkert, är digital post en del av den vägen framåt. För att vi ska lyckas med en omställning till digital post, behöver vi erbjuda människor digitala brevlådor av hög kvalité med funktioner och innehåll som medborgarna vill ha. Det görs tyvärr inte gratis. Alla brevoperatörer, fysiska som digitala, behöver ersättning för att driva sin verksamhet. Det är inte konstigare än så. Idag förlorar vi, de digitala brevlådorna, pengar varje gång en myndighet skickar ett brev digitalt, eftersom vi har kostnader för allt från Bank-ID till den personal som gör att brevlådorna fungerar som de ska.

Myndigheter väljer idag att skicka mer och mer post digitalt. Det är vi väldigt glada för! Det ökar såklart belastningen på våra system, på funktionalitet och på vår kundsupport. Vi vill att myndigheter ska skicka all sin post digitalt men för att det ska fungera krävs också att vi får ersättning. Det är inte svenska företag som ska står för notan när staten går över till digital postdistribution.

Regeringens utredare har i likhet med hur ersättningen ser ut på privatmarknaden och på marknaderna för digital myndighetspost i våra grannländer, Danmark och Norge, föreslagit att ersättningsmodellen ska vara ett ”digitalt porto”. Vi har jobbat med myndighetspost i snart hela nuvarande mandatperiod i tron om att ersättning ska komma. Nu är frågan utredd. Nu behöver ansvarig minister, Ardalan Shekarabi, säkerställa att en proposition läggs fram senast i mars.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Sverige får inte riskera den utveckling vi nu uppnått där tusentals svenskar ansluter sig till digital myndighetspost varje dag, och i princip alla dessa väljer privata, användarvänliga alternativ. Allt i enlighet med visionen att vi, på frivillig väg, med hjälp av innovativa bolag, ska göra Sverige bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Innovativa bolag behöver ersättning för att kunna innovera – och överhuvudtaget existera – och det är inte rimligt att låta denna självklarhet vänta på handling till nästa regering!

Stefan Krook, vd på Kivra
Martin Thulin, vd på Digimail