I dag lämnades slutbetänkande av utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster över till civilminister Ardalan Shekarabi. Tidigare har utredaren Hans-Eric Holmqvist lämnat över delbetänkanden som bland annat rört inrättandet av en digitaliseringsmyndighet – och det har ju regeringen också tagit beslut om att dra igång redan i år.

Den sista och avslutande jätteluntan har fått namnet Reboot – omstart för den digitala förvaltningen.

– Det handlar om att det som pågår med den digitala förvaltningen nu är att man byter ut viktiga komponenter och sedan startar om, säger Hans-Eric Holmqvist.

Och flera av de förslag som läggs fram i utredningen handlar om just det. På flera områden efterlyses att staten kliver fram när det gäller digitala grundtjänster. Ett sådant område är e-id.

– Där har den gällande ordningen varit att staten inte ska hålla på med det men vi tycker det är dags att göra det nu.

Läs också: Ministern: "Myndigheter för oroliga för upphandlingsregler"

Precis som den diskussion som redan pågår kring e-id trycker han på behovet av en grundidentifiering där man rent fysiskt kontrollerar att det utfärdas till rätt person. Men den väg som utredningen föreslår innebär att staten ska se till att de fysiska identitetskort vi har i dag förses med en digital identifiering.

– När det handlas upp fysiska id-kort ska det finnas en elektronisk id-handling på dem. Det är inte tänkt att konkurrera med de lösningar som finns i dag utan som ett komplement och en förutsättning för dem, säger Hans-Eric Holmqvist.

Han ser framför sig hur personer som inte har den digitala kompetensen också enkelt ska kunna få hjälp på de statliga servicekontor som nu byggs upp över landet.

Hans-Eric Holmqvist
Hans-Eric Holmqvist.

– De kan ta med sig kortet och få hjälp av handläggare där att utföra digitala tjänster. Id-handlingen kan också användas för att växla in mot ett annat e-id eller fungera som backup om mobilen exempelvis fått ett bad och inte fungerar.

Utredningen föreslår också att staten utvidgar rollen för Mina meddelanden, den statliga mejlboxen för digital säker mejl. I dag används den enbart för utskick från statliga myndigheter, kommuner och landsting.

– Vi vill att åtagandet ska utsträckas till privata utförare som är offentligfinansierade, exempelvis kan man tänka sig att kommunerna får anmäla vilka företag de använder för sina tjänster och som därför ska anslutas till Mina meddelanden.

Läs också: Utredare: Sätt en deadline för när staten ska vara helt digitaliserad

Vi vill också att företag med andra viktiga samhällsfunktioner ska kunna använda tjänsten – som banker, försäkringsbolag, friskolor och så vidare.

Men det finns ju redan säkra digitala mejlboxar som företag kan använda – som Kivra, Digimail och E-boks?

– Ja, men företagen kan ju vilja skicka till personer som inte är kunder hos Kivra också.

Andra förslag i utredningen handlar om att riksdagen bör sätta upp tydligare mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Målen ska sedan ligga till grund för regeringens styrning av myndigheterna.

Och man trycker också på att pressen på myndigheter ­– och även kommuner och landsting – att bedriva ett informationssäkerhetsarbete måste öka exempelvis genom att regeringen tar fram rättsliga krav på att alla offentliga myndigheter arbetar systematiskt och riskbaserat med informationssäkerheten.

– Digitaliseringsmyndigheten bör också få i uppdrag att ta fram och mäta nyckeltal för att kunna följa säkerhetsmognaden i förhållande till digitaliseringen, säger Hans-Eric Holmqvist.