44 bortslösade miljarder. Unionen tog i mer än vanligt när de i slutet av 2017, för nionde året i rad, presenterade sin rapport över tjänstemännens it-miljö. Kritiken mot it är i allmänhet lika massiv som osaklig. En särskild typ av negativism är reserverad för it och det hämmar Sveriges utveckling på området. I dag bedrivs en häxjakt på misslyckanden och slöseri, vilket svartmålar de tiotusentals it-företag som varje dag hjälper svenskt näringsliv framåt. Det är dags för en intelligentare, mer nyanserad och konstruktiv debatt.

Sverige råkar internationellt sett vara väldigt duktiga inom it-området. Många av våra framtidsförhoppningar investeras här och informationsteknik är snart det område i Sverige som sysselsätter flest människor. Med rätta. För it är en förutsättning för de flesta av oss i vårt arbete. Märkligt då att området allmänt utmålas som ett hatobjekt. I grunden verkar det snarare handla om att plocka enkla poänger och skaffa sig medieutrymme än att lyfta verkliga problem.

Läs också: Konsultexperten: Satsa rätt i högkonjunktur och bli en långsiktig vinnare

I Unionens rapport om de 44 bortslösade miljarderna, Tjänstemännens it-miljö 2017, konstateras det att it trots allt effektiviserar arbetet för flertalet tjänstemän överlag, liksom att informationstekniken bidrar positivt till arbetsmiljön och möjliggör distansarbete. Unionen slår även fast att vi är effektivare med it än utan och att it sparar tid. Ändå hävdar Unionen att 133,5 miljoner arbetstimmar gått förlorade eftersom lösningarna inte alltid fungerat optimalt. Sanningen är dock att rapporten snarare visar på en förbättringspotential – att vi skulle kunna tjäna ännu mer pengar om all it fungerade perfekt. Detta gäller nog de flesta verktyg som vi använder i både arbete och vardag. Om utgångspunkten är en utopi är det mesta förkastligt i jämförelse.

Unionen är långt ifrån ensamma i sin kritik. Det publiceras årligen en rad artiklar som refererar till olika studier om slöseri och förkastliga it-satsningar som riskerar både ekonomi och hälsa. I många av dessa studier och artiklar utgår man likt Unionen från en utopi och drar slutsatser om slöseri efter att ha frågat användarna om de är helt nöjda med sin it. När svaret blir nej så räknas investeringen ofta som bortkastad. Men med 44 miljarder slår Unionen dock rekord, med råge.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Att användarna är frustrerade över att systemen inte fungerar optimalt i enlighet med deras egna kriterier är förstås beklagligt, men inte konstigt. Det är komplicerat att bygga lösningar som ska fungera för ett stort antal användares olika behov. Och självklart kan många it-lösningar bli mycket bättre. Problemet är bristen på ordentliga utvärderingar. Hur ska vi veta om något är misslyckat när vi inte vet vad som gör det lyckat? Med ett ”Nej, det fungerar inte perfekt”, åstadkommer vi inga konstruktiva förändringar. Jag efterlyser riktiga studier på detta som syftar till förbättring istället för svarta rubriker; studier som utgår ifrån verklighet istället för utopi; som optimerar värdet för de stora investeringar som görs och som kommer att fortsätta göras.

Läs också: Därför överlever bara anpassningsbara företag digitaliseringen

Och helt ärligt – om alla dessa projekt verkligen misslyckats i ordets rätta bemärkelse – varför skulle då någon, någonsin, komma på idén att starta nya it-bolag? Varje år startas tusentals it-företag som inleder tiotusentals – om inte hundratusentals – it-satsningar som gör både privat och offentlig sektor bättre. Merparten av oss har användning av detta i vårt dagliga arbete, oavsett var vi arbetar. I Sverige har vi en otroligt stor it-kompetens och en generell kunskapsnivå bland befolkningen som få länder kan matcha. Den dystopiska och överdrivet negativa bilden som nu målas upp hämmar utvecklingen. Det är hög tid för en nyktrare och mer verklighetstrogen syn på it. Sanningen är att både tekniken och svenskarna har en enormt positiv potential.

Lars Andersson, vice vd på Lundalogik