Ingen av dagens digitala jättar Google, Apple, Facebook, Amazon eller Microsoft är europeiska. Det är en av anledningarna till att EU-kommissionen prioriterar den digitala inre marknaden. Det gör det också ännu mer angeläget för EU att bygga digital infrastruktur till exempel europeiska superdatorer av världsklass.

Superdatorer gör det redan idag möjligt för oss att dra nytta av innovationer inom hälso- och sjukvård, förnybar energi samt fordons- och cybersäkerhet. Högpresterande datorsystem hjälper oss att utforma och simulera effekterna av nya läkemedel, förbättra diagnosticering av sjukdomar och förbättrar behandlingar samt förutse framtida epidemier. Exempelvis har slovenska läkare använt superdatorer för att påskynda gendiagnostik.

Superdatorer simulerar klimatförändringar genom att studera oceaners rörelser och väderprognoser. Simuleringarna används sedan för att varna för stormar och utforma anpassningsstrategier för klimatförändringarna.

Biltillverkare arbetar nu med att utveckla förarlösa bilar som väntas utbyta mer än fyra terabyte – ungefär den mängd data som kan läggas på 1000 dvd:er – för 90 minuters körning. Även här behövs det superdatorer.

Läs också: EU supersatsar på superdatorer – investerar 10 miljarder

Detta är några exempel på superdatorernas ökande potential. Högpresterande datorsystem är redan på väg mot nästa gräns – från petaskala till exaskala – minst 10 gånger snabbare än de snabbaste maskiner som för närvarande är i drift och mer än 100 gånger snabbare än de snabbaste maskinerna inom EU.

Men alla EU-länder har inte kapacitet att bygga upp och underhålla sådan infrastruktur. EU ligger efter Kina, USA och Japan när det gäller infrastrukturkapacitet för högpresterande datorsystem.

Utan superdatoranläggningar i världsklass kan inte EU bli en blomstrande dataekonomi. EU kan inte riskera att data som framställs genom forskning och industri kommer att behandlas på annat håll i världen för att det saknas superdatorkapacitet i Europa. Det skulle öka vårt beroende av anläggningar i tredje länder och leda till att innovativa verksamheter lämnar EU.

Men här kan EU skapa mervärde och därför samlades EU-kommissionen och några av EU:s medlemsländer den 23 mars 2017 i Rom. Då undertecknade sju medlemsstater – Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Spanien – en avsiktsförklaring, EuroHPC, till stöd för nästa generation av datorsystem och datainfrastruktur. Sedan dess har ytterligare sex länder antagit förklaringen – Belgien, Slovenien, Bulgarien, Schweiz, Grekland och Kroatien.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Nu går vi ett steg längre genom att sammanföra mer investeringar för att bygga denna infrastruktur. EU-kommissionen har föreslagit att den nya rättsliga och finansiella strukturen – det gemensamma företaget EuroHPC – ska förvärva, bygga och tillhandahålla superdatorer i världsklass i hela Europa.

EU bidrar med 486 miljoner euro från den gemensamma budgeten och medlemsstaterna och associerade länder med ungefär lika mycket. Totalt kommer ungefär en miljard euro i offentliga medel att investeras fram till 2020.

Läs också: Forskare har byggt en superdator med 750 Raspberry Pi

Utöver de 13 länderna kan andra medlemsstater och associerade länder när som helst ansluta sig till det gemensamma företaget EuroHPC om de bidrar till finansieringen. Detta nya rättsliga instrument syftar till att stödja utvecklingen av system med exaskala-prestanda (en miljard miljarder eller 1018 beräkningar per sekund), baserat på EU-teknik senast 2022–2023.

Europeisk superdatorinfrastruktur utgör en strategisk resurs för vår alltmer digitaliserade industris framtid och den kommer också att skapa många nya arbetstillfällen. Små och medelstora företag behöver använda modellering och simulering i sin verksamhet men alla har inte råd att äga och underhålla sådan teknik. Det är därför EU:s uppgift att stödja deras kreativitet, innovation och konkurrenskraft genom att erbjuda relevant teknik. Jag hoppas nu på framsteg inom detta område redan under det bulgariska ordförandeskapet de kommande sex månaderna.

Mariya Gabriel, EU-kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället