Vid sidan av väderdata och kartdata är trafikdata väldigt användbara för den som vill utveckla tjänster. Och nu händer det grejer på det området efter att en EU-förordning klubbades i höstas.
Förordningen innebär att alla berörda myndigheter och operatörer i alla medlemsländer är skyldiga att tillhandahålla metadata i en nationell åtkomstpunkt som är öppen för alla. I Sverige är det Samtrafiken, kollektivtrafikaktörernas samägda bolag för gemensamt utvecklade it-tjänster, som driver arbetet vars första fas ska vara klar till december 2019.
– Alla aktörer är inte medvetna om att det här är på gång så jag vill nog utfärda en liten varning – alla har inte greppat i tid att det är mycket som måste göras, säger Håkan Östlund, tjänsteansvarig för trafikinformation på Samtrafiken.
Redan i dag går det att komma åt data från den svenska kollektivtrafikens aktörer i det som kallas Trafiklab, som drivs av Samtrafiken.
Trafiklab erbjuder tidtabellsinformation med öppna api:er och har också lett till att utvecklare tagit fram tjänster som Resledaren, Sthlm Traveling och Res i Sthlm. Även Google tar in data från Trafiklab i sin tjänst Google Transit.
Men vad är då skillnaden gentemot dagens Trafiklab? Jo, den stora skillnaden är omfattningen, konstaterar Håkan Östlund och hans kollega Elias Arnestrand, tjänsteansvarig för Trafiklab.
Läs också: Företag frustrerade över öppna data – motarbetas aktivt av myndigheterna
Men nu handlar det om betydligt större datamängder än vad som finns i dagens Trafiklab. Totalt har EU pekat ut 49 datakategorier som ska göras tillgängliga. Förutom tidtabellsinformation ska även Trafikverket och andra aktörer bidra med information kring vägtrafiken, och uppgifter om sådant som var det finns lånecyklar, laddningsstationer för elbilar och hyrbilsstationer ska öppnas upp.
EU-kommissionen ställer inga krav på att flyginformationen ska läggas in, men rekommenderar det. Så sammantaget handlar det om ett helt ekosystem av alla tänkbara trafikdata som tjänsteutvecklare får tillgång till och kan kombinera på olika sätt.
– I dag är vår information inte heller så detaljerad som den blir framöver. Vi ska göra realtidsinformation och störningsinformation tillgänglig på ett enhetligt sätt för hela Sverige, säger Elias Arnestrand.
Han pekar också på att det är först nu som det verkligen kommer handla om öppna data på allvar.
– Vi använder oss i dag av en villkorsdel med en typ av licens, en ganska gammal modell som inte riktigt möter dagens behov. Nu har vi kommit överens om en standard för öppna data på riktigt.
Dessutom krävs en tydligare it-arkitektur nu när det blir ännu fler aktörer som blandas in.
– Vem gör vad i detta pussel av aktörer, både tekniskt och vad gäller leveransen utåt.
Och en annan fråga som nu blir ännu viktigare att få ordning på är finansiering – hur nycklarna ska se ut för att kostnaderna ska hamna rätt.
Kraven på kvalitet blir också högre – i förordningen finns tydliga krav på inte bara vilka slags data som ska göras tillgängliga utan också på vilken typ av format som gäller – några pdf-filer är det inte tal om.
I förordningen finns inget krav på att öppna upp för försäljning av biljetter eller hyra av fordon.
– Men det finns med i förarbetet, och sannolikt finns det med i planen från EU på längre sikt, säger Håkan Östlund.
Båda två är övertygade om att förordningen kommer att få stor påverkan på transportsektorn och möjligheterna att få fram nya, smarta, tjänster.
– Ännu har vi bara skrapat lite på ytan, men jag tror vi kommer att se helt nya nischer av tjänster, säger Håkan Östlund.
– Man kan ju spekulera i att vi exempelvis kommer att kunna boka exempelvis resa, hotell, museibesök och boka restaurang i samma tjänst – men det är ju sådant vi kan gissa i dag, troligen kommer det tjänster som fungerar på helt nya sätt.
Läs också: Enormt intresse för öppna geodata. Vad är det som lockar egentligen?
Eftersom det är ett EU-initiativ innebär det att aktörer från hela Europa får tillgång till varandras data. Men alla länder kommer inte att tillgängliggöra data i samma utsträckning.
– Förordningen gäller den digitaliserade informationen. I länder som Tyskland eller de nordiska länderna gäller det i stort sett all trafikinformation eftersom den finns digitalt, men så ser det inte ut i alla länder, säger Elias Arnestrand.
Intresset från olika aktörer är stort – det handlar om alltifrån väldigt stora globala aktörer till mer lokala aktörer och ner till små testprojekt.
– Jättar som Apple och Google har börjat dyka upp på konferenser som gäller öppna trafikdata, säger Håkan Östlund.
Har de direktkontakt med er också?
– Ja, vi har mer eller mindre kontakt med alla som är intresserade av data för kollektivtrafik i Sverige, säger Elias Arnestrand.
Ännu är arbetet bara i startgroparna, men planen är att olika dataset ska göras tillgängliga successivt fram till den första deadline som EU satt, i slutet av 2019. Sedan har förordningen satt ytterligare deadlines för arbetet med ett års mellanrum.
– Nästa vecka lanseras ett proof of concept – det är ett laborativt arbete där vi testar förutsättningar för vissa datatyper i samarbete med kollektivtrafikmyndigheterna i regionerna Linköping och Uppsala. Där är tanken att utvecklare kan delta och komma med input.
Han trycker på att det är av stort värde att få in synpunkter så tidigt som möjligt.
– Genom åren har vi fått enormt värdefull feedback, inte minst när det gäller datakvaliteten. Ibland finns det kvalitetsbrister vi inte känner till – det kan vara sådant som konstiga format för tidtabeller eller att busshållplatser har fel koordinater, säger Elias Arnestrand.
