”It-jättarna visar stora likheter med tobaksbolagen – det kan bli deras fall”

”Våra barn är skärmheroinister”, sade en av mina bästa vänner över nyårschampagnen. Hans fyrabarnsfamilj i Danderyd har sett sig tvingad att stänga av all internetåtkomst för barnen förutom vardagar kl 16–21, och samla in alla smartphones och surfplattor inför sänggåendet.

Fenomenet beskrivs väl i boken ”iGen” av Jean M Twenge (Simon & Schuster 2017), där hon visar att ungdomar som nästan hela sin vakna tid sitter fastklistrade vid sina bildskärmar går miste om umgänge med andra människor, alkohol, dating och sex, att flytta hemifrån, ta körkort och bli ekonomiskt oberoende av föräldrarna. Twenge sammanfattar det med att beskriva det som att nu skapas en generation som är ”completely unprepared for adulthood”.

Twenge presenterar också övertygande bevis för att ungdomarnas smartphoneanvändning har en stark korrelation med den lavinartade ökningen av depressioner, ätstörningar och självskadebeteende hos våra tonåringar.

– Belastningen på barn- och ungdomspsykiatrin ökar enormt, bekräftar en psykiatriker verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting som vill vara anonym.

“Värre än alkohol”

Vem tillhandahåller allt detta virtuella liv? Jo, hitech-företag med för oss vuxna välkända namn som Instagram, Snapchat, YouTube och Facebook, meddelandetjänster som Kik och Messenger samt mindre välrenommerade som Pornhub och Xhamster. Många av dessa företag är populära arbetsgivare och värderas till astronomiska summor. Men nu börjar mindre trevliga sidor hos dem bli synliga, inte minst de tvivelaktiga metoder de använder.

– Sociala medier är mer beroendeframkallande än alkohol och nikotin. Med beroendet kommer ångesten och stressen över att ständigt vara tvungen att vara uppkopplad mot internet för att hänga med, säger Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska Institutet i en intervju med Sveriges Radio.

Läs också: George Soros dömer ut Facebook och Google - "en samhällsfara"

Det finns också åtskilliga uppgifter om hur Snapchat, en av ungdomarnas favoritappar, har utformat sin funktion Snapstreak för att göra den dopaminalstrande och därmed beroendeframkallande. Motsvarande uppgifter om beroendeframkallande ”tillsatser” finns för snart sagt alla så kallade sociala media.

Likheter med tobaksindustrin

Vänta ett tag. Detta kanske kan slå tillbaka på Snapchat och andra – för har vi inte varit med om något liknande förut: konsumentprodukter som manipuleras av tillverkare för att göra dem mer beroendeframkallande? Jovisst. De stora amerikanska tobaksbolagen har fångats med fingrarna i samma syltburk. De har bevisligen, i många år och med allt mer raffinerade metoder, medvetet tillsatt substanser som gör användarna alltmer beroende av deras produkt, men – liksom Google, Instagram med flera gör nu - inledningsvis förnekat detta. Och vad hände då?

Svar: Två saker. För det första: Enorma skadestånd utdömdes. Bara i ett av många fall, i juli 2014, fastställde en domstol i Florida att tobaksföretaget R J Reynolds (som tillverkar bland annat Camel) ska betala 23 miljarder dollar i skadestånd till änkan efter en man som avlidit i lungcancer.

23 miljarder dollar är mer än Sandviks (och nästan alla Sveriges företags) börsvärde, mer än H&M:s försäljning och mer än hela BNP för en tredjedel av världens länder. Det förklarar varför flera av de stora konglomeraten skär ut sina tobaksproducerande delar och särnoterar dem – då behöver de inte sätta hela koncernen i konkurs när tsunamin av skadeståndsanspråk rullar vidare.

De amerikanska tobaksbolagen går nu visserligen till motattack och drar länder inför domstol, grundat på att deras lagstiftning påstås vara i strid med frihandelsavtal och sänker värdet på deras varumärken och därmed börsvärde. De har gett sig på till exempel Uruguay och Australien, men har hittills varit lagom framgångsrika. En sak har tobaksbolagen helt klart uppnått – ett solkat renommé.

Kan bli dyrbart

Det leder till den andra negativa konsekvensen: Vem, andra än halvdana jurister, vill jobba för bolag med affärsidén att tillverka beroende- och cancerframkallande produkter, sälja dem med manipulativa metoder och utkämpa tveksamma domstolsstrider i ett försök att vidmakthålla en – bokstavligen – döende intäktsström?

Så de negativa följderna av tobaksbolagens manipulativa beteende har alltså i slutänden blivit ännu mer allvarliga än skadestånden, i form av solkat anseende: de hamnar långt, långt ner på listan över attraktiva arbetsgivare för studenter på amerikanska elituniversitet som MIT, Stanford och Harvard, och för all del skolor som KTH och Handelshögskolan i Sverige.

Läs också: Framtid eller trafikfara? - Drönar-bud kan bli olagliga i San Fransisco

Om detta är överförbart på Google och Facebook så utgör det ett dödligt hot. Dessa hitech-företag har i många år grundat sina framgångar på att toppkandidater söker sig dit. Det är inte bara välbetalt utan också otroligt coolt att jobba på Googles Googleplex eller Facebooks Campus i Kalifornien. Men om deras varumärken fortsätter att solkas kommer dessa företag att förlora detta skimmer, och liksom tobaksbolagen att anrikas på medelmåttor, medan andra (idag sannolikt okända) arbetsgivare seglar upp på toppbegåvningarnas favoritlistor.

Ett företags långsiktiga framgång beror mer än annat på förmågan att attrahera de mest begåvade och kreativa unga människorna. Den som inte vårdar denna attraktionskraft gräver sin egen grav.

För pensionsfonder och småsparare är detta också dåliga nyheter. Bara Google, Facebook och Snapchat har tillsammans (enligt Googles aktiemäklartjänst) ett börsvärde på 1 300 miljarder dollar eller 11 000 miljarder kronor. Det är mer än tre gånger börsvärdet på Stockholmsbörsens tio största bolag (Astra Zeneca, H&M, Nordea, ABB, Ericsson, Atlas Copco, Telia, Handelsbanken, SEB och Swedbank). Vad händer i de finansiella systemen om en moralisk pyspunka övergår i en finansiell härdsmälta av sådan magnitud? En värdeminskning lett av ett företag, Google, vars corporate code of conduct är ”Don’t be evil”. Det vågar nog få tänka på.