Regeringen lyfter upp digital kompetens som ett av fyra prioriterade områden i digitaliseringsstrategin som kom i våras och som nu preciseras med en digitaliseringsstrategi just för skolan. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har inom ramen för sin överenskommelse med regeringen utfäst sig att ta fram en handlingsplan.
Läs också: Sluta klaga på GDPR – tänk på alla fördelar i stället
Så långt är allt gott – samtidigt som arbetet behöver påbörjas här och nu. På förra toppledarmötet Digigov blev det tydligt att övriga länder sprungit om Sverige – för flera år sedan! Vill Sverige kunna hänga med i utvecklingen eller tom ta en ledarposition är det därför hög tid att lämna startblocken.
Vi har därför förslag på åtgärder som kan ske på olika nivåer – och med en förebild att följa:
Regeringen: säkerställ att alla myndigheter på allvar arbetar med digitalt först, enligt strategin. Ställ krav i regleringsbrev, sjösätt och finansiera de gemensamma initiativ som möjliggör informationsutbyte över gränserna – och agera gott föredöme med ett Regeringskansli som är digitalt först. Det som är av störst vikt är att se till så att strategin konkretiseras och att den håller ihop så att insatserna ger största möjliga effekt. Av de barn som börjar skolan idag kommer 2/3 arbeta inom yrken som ännu inte finns. Vad gör vi för att rusta oss för detta? Och hur bidrar aktuella sektorsmyndigheter?
Förebild: Estland, som med ett gott ledarskap på högsta nivå och tydliga digitala principer visar vägen.
SKL: genom självskattningsverktyget LIKA och projektet Smartare Välfärd finns bra koll på vad som är god digitalisering i skolan. Vidare har ett antal andra länder kommit betydligt längre än Sverige, vilket kan användas som inspiration för viktiga åtgärder. Vår rekommendation till SKL är därför att arbeta ihop strategin relativt snabbt – och sedan lägga tid och pengar på att stötta i genomförandet, där varje kommun och skola blir för liten för att orka hantera denna utmaning själv. Låt 290 nyanser av digitaliserad skola bli ett fåtal – med SKL som stöd.
Förebild: Gymnasieantagningen i Stockholms Län, som valt att gå samman med Göteborgsregionen (GR) i gemensamt antagningssystem som fyller behoven.
Kommuner och utbildningsförvaltningar: Här ligger en stor del av ansvaret till varför digitaliseringen inte tar fart. Resurser i form av fiber och utrustning för varje elev finns fortfarande inte på plats på många håll, ej heller de pedagogiska verktyg som skulle kunna underlätta inlärningen. Den digitala kompetensen hos ledningen är generellt sett låg – vilket påverkar förändringsviljan och de beslut som behöver fattas för att säkra såväl resurser som kompetens. Här behövs kartläggning av nuläge, framtagande av gemensamma strategier och åtgärder på olika nivåer för att stärka och sprida kompetens och goda exempel.
Förebild: Stockholms stad, som förutom satsningar på att bli världens smartaste stad, också fullföljer sin strategi om digitaliseringen i skolan. Extra guldstjärna för AI-stödet för tidig diagnosticering av läs- och skrivsvårigheter!
Skolor – rektorer, lärare och annan personal: För varje enskild skola, kommunal som privat, gäller det att sätta ett nytt arbetssätt kring den digitala inlärningen, med utgångspunkt i såväl statlig styrning och det stöd som kan ges av SKL och den egna kommunen. Här handlar det dels om att skapa viljor och incitament för att lära sig. Medarbetarna måste se vinsterna i att vara digitalt kompetenta och måste ges förutsättningar genom digitala utbildningsverktyg, gemensamma arbetsformer och forum för kompetensöverföring. Vidare ges helt nya möjligheter för samarbete med andra skolor, liksom kring kommunikation mellan skola/föräldrar/elev. Många skolor i USA lägger nu ut sin undervisning på nätet. Hur kommer skolan förändras nu när alla kan gå på Harvard?
Förebild: Läraren Hamid Yasin på Wieselgrensskolan i Helsingborg som framgångsrikt arbetat med konceptet flippat klassrum och på så sätt lyft resultaten markant!
Läs också: ”Vi kan inte stå för notan när staten digitaliserar sina utskick”
Du själv: Nu har vi betonat ansvar på ett antal nivåer – men självfallet finns också ett eget ansvar för respektive förälder (och elev efter viss ålder). Att engagera sig i vad ditt barn gör på nätet är en del i detta, för att kunna svara på frågor och hantera ev. utmanande situationer som uppstår. Men det handlar också om att kunna bistå i läxor och hantera kommunikationen med skolan på ett bra sätt. Här ser vi också att digitaliseringen kan användas till att utjämna klyftor, exempelvis för barn i socialt utsatta områden, där bristande stöd från vuxna i barnets utbildning, delvis kan täckas upp med digitalt stöd.
Förebild: Arbetet med digitala hjälpmedel i SFI-undervisningen i Sandvikens kommun vilket gett betydligt större möjligheter till individanpassning i undervisningen.
Sammanfattningsvis, och vårt viktigaste budskap, är att det inte behöver vara komplext att börja arbeta med digital kompetens. Att enbart initiera en dialog om det och lyfta frågan leder i sig till att tankar väcks och att hjul kan sättas i rullning vilket i sin tur kan stärka den digitala kompetensen.
Caroline Andersson, Rebecka Lönnroth och Olof Junesjö, Governo
