Juristerna håller på att vakna upp till blockchain-revolutionen. Lagregler och kontraktsregler kommer, inser man, att ha stor betydelse för både teknikens genomslag men också för enskilda blockkedjesatsningars framgång. Detta innebär dock att såväl affärsmän som blockchain-ingenjörer borde vakna upp till den juridiska sidan av blockkedjan. I denna artikel ska jag försöka förklara varför och på vilket sätt.

Blockchain beskrivs som revolutionerande, ibland lika revolutionerande som internet och world wide web. Detta fattar man inte omedelbart när man läser en enkel beskrivning av tekniken: en blockkedja är en distribuerad databas eller liggare (ledger) som ger alla deltagare identisk information om transaktioner och andra händelseförlopp. Hur kan detta revolutionera något?

Tekniken löser ett organisatoriskt problem
Anledningen, tror jag, till att detta kan vara svårt att greppa är att man lätt glömmer att det revolutionerande nog inte är blockkedjetekniken i sig. Den mytiske skaparen av bitcoin – Satishi Nakamoto – la inte grunden till att lösa ett tekniskt problem, utan ett organisatoriskt problem. Ett problem som på grund av människans egenskaper och begränsningar alltid kommer att uppkomma när många människor ska organisera utbyten av varor, tjänster och pengar med varandra i lite större skala.

Läs också: Enorm global tillväxt för blockkedjan – miljarder investeras när testerna blir skarpa projekt

Detta problem handlar om vår begränsade förmåga att inhämta information och olyckliga tendens att agera såsom är bäst för oss själva och på andras bekostnad. Detta skapar ett informations- och tillitsproblem, vilket i sin tur omöjliggör handel om man inte löser det. En mängd fenomen i samhället och ekonomin kan ses som lösningar på detta problem. Staten är det mest självklara exemplet. Företag är ett annat. Mer konkret har en bank ett existensberättigande för att lösa problemet (vem vill låna pengar till mig och hur vet jag att det är hens pengar?). Så även börser. Och revisionsfirmor. Och Uber och Airbnb. Och Spotify. Listan kan göras mycket, mycket lång.

Genom att låta alla involverade få del av, genom en distribuerad databas, exakt samma information om till exempel vem som äger vad och hårdkoda regler för hur utbyten ska ske erbjuder blockchain en teknisk lösning på detta fundamentala organisatoriska problem. Och det är därför, skulle jag säga, som blockchain är revolutionerande: tekniken har möjlighet att fundamentalt förändra hur hela samhället och ekonomin är organiserade. Behövs staten om vi ha blockkedjor? Sannolikt ja. Behövs företag? Mer osäkert. Banker? Kanske. Revisorer? Inte säkert. Uber och Airbnb? Troligen inte.

Tre tips för att lyckas
Eftersom blockkedjan i hög grad handlar om hur utbyten organiseras så får juridiken en central roll. Det är spelreglerna i en ekonomi som avgör hur framgångsrik den blir, beroende på i vilken grad de skapar samstämmiga intressen mellan de involverade aktörerna. Spelreglerna sätts i hög grad av rättsregler. Lag- och kontraktsregler om en blockchain samt reglerna i en sådan kommer därför att vara fundamentala för teknikens genomslag samt för den enskilda blockkedjans framgång. Detta måste alla som arbetar med blockchain förhålla sig till.

Det här är en artikel från Expert Network »

I detta tidigare skede i blockchain-revolutionen kan jag konstatera att följande, ur ett juridiskt perspektiv, måste beaktas i varje blockchain-satsning för att den ska bli framgångsrik:

1. Generella lagregler måste beaktas. Även om det än så länge saknas blockchain-specifika lagregler så finns det generella lagregler som måste beaktas. Konsumentlagstiftning är ett självklart exempel. Regler om penningtvätt är ett annat. Av alla de relevanta regelverken vill jag dock specifikt lyfta fram ett, nämligen dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen, GDPR, börjar tillämpas den 25 maj i år och i den mån personuppgifter behandlas i blockkedjan måste GDPR följas. I många delar är det okomplicerat. Men skyldigheten enligt GDPR att vid olika tillfällen radera personuppgifter – rätten att bli glömd – utgör utan tvekan en utmaning för en teknik som delvis bygger på principen att ingenting får glömmas. Vidare finns oklara frågor om vem eller vilka i blockkedjan som egentligen har skyldigheter enligt GDPR, vilket behöver klargöras. I många fall kommer kanske samtliga som deltar i blockkedjan att anses vara så kallade personuppgiftsansvariga, vilket innebär att det måste finnas tydliga regler mellan dem om hur ansvaret för att uppfylla de registrerades rättigheter ska uppfyllas. En blockkedja som byggs utan att beakta dessa regler kommer inte att kunna verka utan att drabbas av sanktioner.

2. Fastställ vem som äger datan. Det är viktig att utreda och reglera vem, om någon, som äger eller juridiskt kontrollerar blockkedjan och datat i den. Datat i en blockkedja kan ha mycket stort kommersiellt värde. Men det är ett faktum att det till stor del saknas regler om äganderätt till data. Många tror sig felaktigt ”äga” ”sin” data. Så vems är egentligen informationen i blockkedjan? Får alla som har tillgång till informationen använda den fritt? Detta är viktiga frågor som inte har självklara juridiska svar.

Ägandet av själva blockkedjan är också centralt; inte minst som en del av vitsen med till exempel bitcoin är att ingen äger den och alltså har makten över den. Hur skapa något som ingen äger? Och om man nu vill äga blockkedjan, hur uppnår man det? Återigen fundamentala juridiska frågor som inte alltid har självklara svar.

3. Spelreglerna måste bygga på gemensamma intressen. Kontrakt är centrala för blockkedjans framgång: både när blockkedjor skapas och organiseras och för transaktionerna som sker i blockkedjan. 
Här talas ofta om så kallade smarta kontrakt, vilket handlar om transaktionerna i blockkedjan. Eftersom det låter nytt och intressant med smarta kontrakt verkar man lätt glömma att det första kontraktet ofta handlar om blockkedjan som sådan. En sådan kan ju sättas upp till exempel i konsortier av företag, vilka då måste sinsemellan komma överens om spelreglerna för blockkedjan, eller av ett företag som sedan via kontrakt låter andra ansluta. Och blockkedjan kan inte lösa problemet att skapa dessa spelregler, den kan bara implementera dem.

Läs också: Boom för blockkedjan – redan en miljardindustri i Sverige

Därför måste kontraktsparterna hitta sätt att skapa spelregler som ger alla involverade kontinuerligt samstämmiga intressen i skapandet och upprätthållandet av blockkedjan. Graden av samstämmiga intressen mellan parterna kommer som sagt att ha direkt påverkan på hur framgångsrik blockkedjan blir. Detta är något som traditionella kontrakt ofta är dåliga på, eftersom de snarare fokusera på att hantera risken för att parterna ska agera opportunistiskt istället för att undvika ett opportunistiskt beteende från början. I mer komplexa strukturer behöver parterna därför överväga att arbeta med relationsbaserade kontrakt, som syftar till att skapa just samstämmiga intressen från grunden.

Men sedan måste förstås de kontrakt som reglerar transaktioner i blockkedjan hanteras. Det är här de smarta kontrakten kommer in. Ett smart kontrakt kan beskrivas som ett kontrakt där vissa av de handlingar eller utbyten som regleras i kontraktet sker automatiskt om vissa i kontraktet angivna förutsättningar är uppfyllda. Ett exempel kan vara att köpeskillingen för en fastighet betalas ut automatiskt när lagfarten är registrerad. De automatiska skeendena kodas in i blockkedjan. Men här visar sig begränsningarna i det smarta kontraktet. För det är främst kontraktsklausuler som kan uttryckas i om- (lagfarten har registrerats) så (betalas köpeskillingen ut)-satser som lämpar sig för automatisering. Klausuler om lagval, om mer generella principer om skäligt agerande med mera lämpar sig mindre bra. Kontrakt som ingås i blockkedjan kommer därför sannolikt att alltid innehålla vissa smarta element och andra element som inte är det, och det är viktigt att tänka igenom vilka klausuler som passar in var.

Detta är några av alla de juridiska aspekter som både ingenjörer, affärsmän och jurister behöver vakna upp till för att den revolutionerande potentialen i blockchain-tekniken ska kunna förverkligas. Det känns oerhört spännande att få vara en del av denna revolution.

Fakta

Befattning: Advokat
Företag: Advokatfirman Lindahl
Linkedin: David Frydlinger
E-post: david.frydlinger@lindahl.se
Expertområden: IT-juridik, personppgiftsrätt, strategiska samarbetsavtal, molntjänstavtal, outsourcingavtal, juridik rörande informationssäkerhet.
Certifieringar: ITIL (grundnivå)
Bakgrund: Har arbetat i 16 år med it-juridiska frågeställningar. Har skrivit fyra böcker inom juridik och är medförfattare till en kommande bok om EU:s nya Dataskyddsförordning.