AI har gått från science fiction-stämplat till att bli superhajpat.
– I år dominerades World Economic Forum av AI – då förstår man hur hajpat det är, säger Göran Lindsjö.
Han har haft AI på radarn ända sedan 80-talet då han som matematiker drev en startup i Linköping och sedan dess har han bland annat arbetat med lednings- och styrningsfrågor kopplade till digitalisering i regeringskansliet. I dag är han AI-rådgivare på managementbolaget Governo.
Även om det finns få exempel på att AI används skarpt i Sverige i stor skala så är det nu det händer konstaterar Göran Lindsjö.
– Det märks ett positivt intresse från tjänstemän ute i offentlig sektor – verksamhetsutvecklare, digitaliseringsansvariga, avdelningschefer... och samma gäller näringslivet. Det är stor skillnad mot för ett år sedan.
Men trots att det är nu som det händer har ämnet ännu inte dykt upp på radarn i den allmänna debatten.
– Det här är något som förändrar samhället i grunden. Vi kommer att se förmögenheter omfördelas och för en del blir det tufft att sälja sin arbetskraft. I stället kommer nya förmågor och kompetenser att efterfrågas och det skapar nya behov och att vi organiserar samhället på ett nytt sätt. Det är, en delvis politisk, debatt som vi inte börjat med ännu i Sverige, säger Göran Lindsjö.
– Vi kommer att behöva göra ganska mycket anpassningar i samhälle inte minst när det gäller arbetsmarknad och skola och vi måste vara beredda att skapa nya strukturer och tänka kring hur de ska se ut.
Läs också: Alla vill sälja AI-tjänster – men vill någon köpa?
Som exempel tar han att man kanske kunde få möjlighet till 12-veckors vidareutbildningar då och då under yrkeslivet för att kunna ständigt anpassa sin kompetens.
För det är inte massarbetslöshet som Göran Lindsjö ser framför sig.
– I och med tanken att det inte är jobb som AI ska sköta utan arbetsuppgifter så tror nog de flesta i dag att nettot snarare blir positivt – att det blir fler jobb i stället för färre. Men det innebär ju inte att vi kan sitta med armarna i kors. Vi måste tänka till hur våra utbildningar ser ut – från grundskolan till universitetet.
En konsekvens tror han blir att vi lämnar det stenhårt yrkesinriktade tänkandet till förmån för bredare utbildningar.
– I USA exempelvis ser man att intresset för liberal arts, den breda humanistiska utbildningen, växer. Vi behöver bredda utbildningarna – så att psykologer också kan göra en dataanalys och statsvetare är duktiga i matematik.
Bilden av att vi måste vara ständigt beredda att byta jobb har funnits i många år men de flesta har ändå hängt kvar i sina yrken. Och egentligen tror inte Göran Lindsjö att AI innebär att alla måste byta yrke – snarare att yrkena i sig förvandlas.
Som exempel tar han en studie som visade att bankkassörer fortfarande finns kvar i USA trots att det jobb de gjorde tidigare automatiserats.
– Nu har de helt andra arbetsuppgifter men har fortfarande samma yrke. Så tror jag snarare att det kommer att se ut. Att en sjuksköterska fortfarande är sjuksköterska men kanske gör andra saker än i dag, säger han.
– Så de goda nyheterna är att vi om tio år, trots AI och automatisering, har minst lika stora chanser att ha ett jobb som är minst lika roligt, kanske roligare. Men den dåliga nyheten är att det är ganska ansträngande för vi måste vara beredda på ständig förändring.
Inte minst gäller det tjänstemannasektorn som inte har samma erfarenhet av rationaliseringar som arbetarna inom industrin.
AI är inte bara något som händer och som vi måste anpassa oss till. Det är också en reell möjlighet för Sverige betonar Göran Lindsjö. Vi har många startups som ligger långt fram och det görs också stora satsningar – exempelvis har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse satsat miljardbelopp och även staten satsar pengar via bland annat Vinnova.
– Det är intressant när vi går in på områden som vi redan är starka på – som fordon och flyg. Där det redan finns en struktur och en framgång på världsmarknaden, säger Göran Lindsjö.
– Sedan tycker jag vi ska se till att Sverige blir den stora bra användarmarknaden inom välfärd. Då kan vi vara tidiga med att förstå säkerhetsmässiga aspekter och juridska aspekter och bli duktiga på att upphandla AI. Det skulle vara spännande om vi kunde gå fram så på två fronter.
Läs också: Deepfakes är det läskigaste på nätet just nu – och ett tydligt exempel på riskerna med AI
Men det finns en flaskhals – kompetens.
– För att lyckas med AI krävs mycket kompetens och mycket förståelse. Det är ett bekymmer som är stort i USA och Asien men ännu större i Europa.
Och sedan tillkommer det att också ledarna måste ha en förståelse för vad AI är och dess konsekvenser och möjligheter.
– Det är de som har potential att omvandla verksamheten mest och dagens generaldirektörer saknar ofta den förståelsen. Dessvärre är det ju svårt att bygga kompetens på så kort tid.
Borde man göra som skolans mattelyft för lärarna – ett AI-lyft för högre tjänstemän?
– Ja, det är en mycket bra idé faktiskt.
