E-handeln ökar stadigt – i dag är det där all tillväxt inom sällanköpsvaruhandeln sker. Och i takt med att allt mindre del av varuflödena går via fysiska butiker förändras stadigt men säkert också hela det sätt som våra städer är uppbyggda i dag.
Mellan 2000 och 2014 fördubblades ytan för köpcentrum, i form av gallerior, och handelsområden i städernas utkanter men för första gången sedan finanskrisen sker nu ett trendbrott och projekteringen framåt minskar visar en rapport från HUI Research.
– Redan nu är tillväxten i den befintliga köpcentrumhandeln relativt låg historiskt sett. Vår bedömning är att den kommer att plana ut och kanske börja backa någonstans efter 2020, säger Tobias Rönnberg, konsult på HUI Research.
Även om det delvis kan förklaras med att behovet av köpcentrum börjar mättas är e-handel en klart bidragande orsak.
Framför allt är det utvecklingen av maten på nätet som påverkar när köpcentrumens klocka klämtar. Dagligvaruhandeln står för 43 procent av detaljhandeln men än så länge står e-handeln bara för blygsamma två procent. När den siffran når runt 15 procent räknar HUI Research med att det sker ett skifte där livsmedelsbutikerna ställer om och butiker läggs ner. Det är där brytpunkten har gått för andra branscher tidigare.
Läs också: ”Peak butik” – handelns tillväxt sker helt på nätet
Skillnaden är att när de stora matmarknaderna runt städerna inte längre klarar lönsamheten och lägger ner så drar de med sig annan handel eftersom det är maten som lockar konsumenterna till köpcentrumen i första hand.
– Vi lär se brytpunkten om fem – kanske tio år – sedan kommer det att gå snabbare. Vi tror inte på någon massiv stängning av köpcentrum men vi kommer sannolikt att få se fler utslagningar än tidigare, säger Tobias Rönnberg.
Vad händer då med stadskärnorna som redan tagit stryk av köpcentertrenden? Jo, de har möjlighet att stå sig bättre men underlaget för klädbutiker, bokhandlar och annat viker i takt med att e-handeln ökar.
– Stadskärnorna har fortfarande det bästa läget – där finns restauranger, service, kultur och det är där vi passerar till och från arbetet. Men butikerna backar till förmån för service och upplevelser. Redan nu ser vi hur restaurangerna blir fler – men det kommer också att handla om sådant som bio, gym, frisörer och andra former av nöjen som trampolinparker eller escape rooms.
Tobias Rönnberg pekar på att det är fler branscher än dagligvaruhandeln där skiftet mot e-handel ännu inte slagit igenom och där vi kommer att se butiker försvinna.
– Bokhandeln och den lokala elektronikhandeln har ju redan gått igenom det. Klädhandeln är mitt i skiftet. Vi kommer troligen att se det snart när det gäller apotek och sedan fler branscher vartefter.
Förutsättningarna ser dock olika ut – större städer klarar skiftet bättre än mindre. Där finns det större volymer och också turism som håller uppe ruljangsen.
– För många småstäder krävs att de är aktiva i sin stadsutveckling och får till en bra struktur för att rädda upp det.
Läs också: Mat på nätet fortsätter växa – men middagskassarna tappar
Sådant som utlämningsställen för e-handel räcker inte för att klara tappet konstaterar han.
– Intresset för showrooms där produkter visas upp för att sedan kunna handlas via nätet ökar visserligen men det räcker inte för att ersätta dagens butiker, säger Tobias Rönnberg.
Samtidigt som vi e-handlar blir vi ofta ledsna av effekterna – vi vill fortfarande ha kvar bokhandlar exempelvis?
– Ja, så är det. Frågar man konsumenter vad de vill ha så är det ofta små, enskilda, mysiga, lokala handlare. Men det är inte där de själva handlar. För det vi prioriterar är i stället tid, tillgänglighet och bekvämlighet – utöver pris och utbud.
Men i vissa fall kan det ändå ha betydelse för hur vi handlar konstaterar Tobias Rönnberg.
– Man ser lite här och var att människor går in och handlar för att stötta en lokal butik. Oftast handlar det om att man vill ha kvar en matbutik i närheten. När det gäller prylar är vi oftast inte lika lojala.
