Digitaliseringen påverkar alla företag och organisationer. Många av dagens yrken kommer att automatiseras, men det finns en starkt växande sektor där det redan idag råder brist på utbildad personal. Där bristen väntas bli så stor att den hotar den svenska tillväxten.

Vi talar om it-sektorn som levererar de digitala tjänsterna och som redan i dag sysselsätter 308 000 personer (6,3 procent av den totala arbetskraften) i Sverige. Vi behöver bli fler – många fler än vad som faktiskt utbildas idag.

2022 kommer det att saknas 70 000 personer inom it-branschen i Sverige, enligt IT & Telekombolagens undersökning. I rapporten konstateras att kompetensbehovet inom den digitala sektorn både är akut och strukturellt vilket innebär att en rad åtgärder är nödvändiga.

Läs också: Yrkeshögskolan motorväg till jobb för it-studerande

Vi som skriver under detta upprop tillhör alla medlemsorganisationer i it-sektorns branschförening IEC. Vi verkar i sydöstra Sverige och vi kan bara instämma och peka på att bristen är minst lika stor i vår region, det vill säga Kalmar, Karlskrona och Växjö med omnejd.

Då har vi ändå under åren haft mycket god hjälp av Linnéuniversitetets och Blekinge tekniska högskolas många it-inriktade utbildningar för att nå dit vi är idag. Men det räcker inte.

Eftersom förutsättningar och konkurrens är olika i olika delar av landet ser inte lösningarna likadana ut för hela Sverige. I sydostregionen behöver vi bli bättre på att riva murar och ta tillvara på den kompetens som finns i vår närhet:

1. Vi och framförallt våra politiker behöver ta ett större samlat grepp och agera som en enhetlig sydostregion för att göra det mer attraktiv att flytta till, bo och arbeta här, med väl utbyggda kommunikationer och ett rikt kulturliv. Tillsammans blir vi mycket starkare än var och en för sig.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

2. Vi måste utöka samarbetet mellan skola och näringsliv så att samverkan blir en naturlig del av utbildningen, inte bara en kort prao-period i slutet.

3. Internationella studenter är varmt välkomna till oss, men de behöver få veta redan i början av sin utbildning att kunskaper i svenska språket ofta är en styrka. I dag kommer det ibland som en överraskning i slutet av studierna.

Läs också: Staten skriker efter it-proffs

4. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den utländska kompetens som redan finns här. Dagens regler försvårar för internationella studenter att få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som Migrationsverkets tuffa krav gör att små misstag kan leda till utvisning av experter med fasta jobb.

5. Vi måste göra riktade insatser mot utbildning och studievägledning för att locka fler att vilja utbilda sig inom it-området. Idag är andelen kvinnor som arbetar som systemutvecklare bara 20 procent. För 30 år sedan låg denna siffra på cirka 50 procent. Här finns en jätteutmaning som på sikt skulle kunna ge en mer jämställd och en rejält utökad kompetensbredd.

Mikael Ekström, senior digital advisor, Tieto, och ordförande i IEC ideell förening

Björn Lang, vice vd, Visma SPCS, och vice ordförande i IEC ideell förening

Thomas Karlsson, näringslivschef, Växjö kommun

Thomas Davidsson, näringslivschef, Kalmar kommun

Cecilia Ahlqvist, hr och office manager, Play'n GO

Anders Ahlin, ceo, Ahlin Consulting

Lars Hornborg, vd, Hornborg & Co AB (projektledare IEC 2020)

Lars Matsson, it-lärare, Teknikum.IT och ägare till Conea

Pär Jönsson, vice president solutions, Bluegarden 

Lennart Karlsson, cto, Palantir Systems 

Roland Karlsson, vd, Socialmatch

Magnus Lindström, vd, Adapta

Peder Bylander, patentombud och ip-managementkonsult, Bergenstråhle & Partners

Ellen Hedvall, konsultchef, Experis IT

Eddie Freij, vd och delägare, Softwerk 

Ingemar Rask, it-arkitekt