Att samla flera myndigheters it har varit på tapeten länge. Och i somras konkretiserades de planerna när regeringen gav Försäkringskassan i uppdrag att erbjuda it-drift till de myndigheter som är intresserade.

Att det skedde just i somras är så klart ingen slump. Tidigare har det främst handlat om att det är ekonomiskt fördelaktigt att köra it-stordrift för myndigheter. Men efter skandalen på Transportstyrelsen var det framför allt säkerhetsaspekten som lyftes fram.

Pratar man med aktörerna i den svenska it-branschen är det ganska tydligt hur de ser på initiativet. De stora outsourcingleverantörer som har svarat på våra frågor har för en gångs skull lagt ned stridsyxan och står istället enade på en och samma sida. Planerna på att dra igång statlig it-drift möts med en kombinerad förvåning och skepsis.

Mats Brandt.
Mats Brandt.

– Jag pratar inte enbart utifrån Tietos perspektiv, utan slår gärna ett slag för hela branschen. Vi har väldigt bra konkurrens i Sverige med många bra leverantörer, både stora och medelstora. Och det är ju inte rimligt att Försäkringskassan ska kunna erbjuda bättre kvalitet eller bättre ekonomi än marknadens aktörer. Framför allt inte inom ett område där utvecklingen går så fort, säger Mats Brandt, ansvarig för offentlig sektor på Tieto i Sverige.

Att turerna kring Transportstyrelsen väckte farhågor kring outsourcing som sådan är han väl medveten om, men konstaterar samtidigt att det är helt fel sätt att se på det. Tvärtom anser han att en aktör som är specialiserad på att leverera it-tjänster garanterar bästa kvalitet och säkerhet.

– Med en rätt utförd outsourcing får du in en kraft som kan frigöra kapital till innovationsprojekt samtidigt som du höjer säkerheten och kvaliteten.

Och enligt Mats Brandt behöver man inte gå särskilt långt för att hitta ett bra exempel på ett lyckat driftsamarbete mellan olika myndigheter.

Läs också: Så ska Skatteverket få slut på det ständiga strulet

– Varför tittar man inte på det goda exempel som finns i exempelvis Finland? Där har staten gjort en stor upphandling för flera myndigheter, en upphandling med gigantiska säkerhetskrav. Då får marknadens aktörer slåss om uppdraget med sin specialistkompetens och sina bästa anbud, och det är självklart att det i slutändan är bättre än vad Försäkringskassan i Sundsvall kan erbjuda.

Bengt-Göran Kangas.
Bengt-Göran Kangas.

Bengt-Göran Kangas, som basar över offentlig sektor på Evry, ställer sig också oerhört frågande till hur och varför man har kommit fram till slutsatsen att driva it-drift i statlig regi.

– Sommaren kom och sommaren gick, och det var mycket uppståndelse kring outsourcingen på Transportstyrelsen. För en utomstående betraktare framstår det som att det var en generaldirektör som fattade ett lite långtgående beslut i strid med svensk lagstiftning. Var det verkligen outsourcingen som var problemet? Så vitt jag vet var inte det grundproblemet, utan det var att man frångick svensk lagstiftning och det är så klart alltid fel. Men att som en konsekvens av det komma fram till att man ska man bygga en it-driftmyndighet? Det gick ganska fort. Vad var det för beslutsunderlag som låg till grund för det? Uppenbarligen är det något som går mig förbi här.

Även idén om att bygga upp statliga molntjänster förbryllar.

– Det finns många organisationer som har investerat miljarder i att driva molntjänster och som har jobbat länge med att leverera it-drift. Jag har svårt att förstå varför man ska lägga ett sådant uppdrag på en myndighet som redan har ett annat uppdrag, som är mer angeläget. Är det inte bättre att man ägnar sig åt det istället och låter den som är specialist på it-tjänster ta hand om det?

Och det är inte bara själva genomförandet av en statlig it-drift som är märklig. Bengt-Göran Kangas ställer sig även frågan om det överhuvudtaget finns ett intresse hos offentlig sektor för den typen av stordrift.

– Vi har gjort en undersökning där ett 30-tal myndigheter har gett sin åsikt i frågan. Hälften säger att det låter märkligt, så frågan är varken helt självklar eller helt förankrad hos staten själv, eller hos de privata aktörer som verkar inom området. Det finns så klart verksamhet som inte lämpar sig för privat it-drift. Då ska man självklart göra på ett annat sätt i de enstaka fallen. Det finns bra exempel på hur man kan göra.

Karin Schreil.
Karin Schreil.

Karin Schreil, Nordenchef på Fujitsu, vill inte uttala sig om just Försäkringskassan, men är tydlig med hur myndigheters it hanteras bäst.

– När det gäller outsourcing i allmänhet så finns det mycket att vinna på att vända sig till en leverantör som är proffs och som har rutiner på plats, samt en skalbarhet och flexibilitet och som hela tiden investerar i nya verktyg och nya processer för att ligga i framkant, säger hon och utvecklar:

– Det är höga krav och tekniken går så snabbt idag. Det är svårt att hinna med om man ska driva det i egen regi. Det kommer krävas en hel del investeringar, både initialt och löpande, och det måste vägas mot de fördelar man förväntar sig att uppnå.

Och precis som sina kollegor ifrågasätter hon att det skulle vara säkrare att driva det i egen regi.

– Informationssäkerhet är så klart väldigt viktigt, men det går att kravställa så att det hanteras på rätt sätt, säger Karin Schreil och ser gärna att det förs en större dialog innan den statliga driften tas i bruk.

Läs också: Hela statens it-drift kan samlas i statlig molntjänst – sparar miljarder

– Det kan vara klokt att resonera med några stora outsourcingleverantörer innan man fattar ett sådant beslut. Det finns väldigt mycket kunskap att hämta inom området, så jag hoppas att beslutsfattarna gör det. Vi för gärna en dialog.

Inte heller på IBM är man särskilt imponerad av förslaget.

Carl Mikael Dufberg.
Carl Mikael Dufberg.

– Att myndigheter ska avstå från it-upphandling av hela eller delar av sin it-verksamhet, för att i stället driva verksamheten helt i egen regi menar vi inte är optimal väg att gå, säger Carl Mikael Dufberg, vice vd på IBM Svenska och affärsområdeschef för offentlig sektor, och utvecklar varför:

– Riskerna för försening och begränsning av Sveriges möjligheter att fullt ut dra nytta av digitaliseringen blir påtagliga. Näringslivet har innovationskraften och kompetensen att möta det behov som finns på det mest samhällsekonomiskt effektiva sättet. Grundidén, att samhället låter marknadsaktörer konkurrera för att därefter välja det effektivaste och ur säkerhetsperspektivet bästa alternativet, är en urvalsprocess som är svår att överträffa. Samtidigt ser vi att behovet av ett bredare samarbete mellan privat och offentlig sektor, för att bättre utnyttja den gemensamma innovationsförmågan, blir allt viktigare. Istället för att förkasta möjligheterna bör vi arbeta gemensamt för att hitta den bästa vägen framåt.