Efter den senaste tidens rapporter om ryska påverkningskampanjer under fjolårets val i USA och Tyskland har frågan om säkerheten under årets svenska riksdagsval hamnat allt mer i rampljuset.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, går det inte att utesluta att en främmande makt kommer att försöka lägga sig i även vårt val, men exakt hur det kan se ut är svårt att säga.
– Det finns väldigt många metoder som främmande makter kan ta till för att påverka valet. Det kan röra sig om allt ifrån manipulation av valsedlar till att med hjälp av elektroniska medel visa missvisande röstningsresultat, säger Mikael Tofvesson, som är operativ chef för MSB:s arbete inför valet, till Computer Sweden och fortsätter:
– Kort sagt håller vi uppsikt efter alla metoder som kan skapa en osäkerhet hos befolkningen eller få oss att börja ifrågasätta att allt gått rätt till.
Läs också: Storbritannien anklagar Ryssland för Notpetya-attacken
Enligt amerikanska säkerhetsmyndigheter ska Ryssland försökt påverka landets presidentval på en rad olika sätt. Bland annat användes falska sociala medie-konton, som ett verktyg för att sprida propaganda, och hackare tros ha stulit interna mejl från Demokraternas kampanj.
Alla dessa angrepp ger MSB en bra överblick över de metoder som skulle kunna användas mot Sverige, men Mikael Tofvesson tror inte att myndigheten ska stirra sig blind på de som redan använts.
– Vi måste tänka nytt. De främmande makter som har försökt påverka tidigare val vet om att vi vet om. Det ställer stora krav på oss att vidga vårt synfält.
– Ett nytt angreppssätt skulle ju kunna vara något så oväntat som elektronisk påverkan på busstidtabeller för att felaktigt visa att turer ställts in, något som kanske får människor avstå från att rösta då de inte kan ta sig till vallokalen. Vi måste vara öppna för allt.
Läs också: Hur ska ett svenskt cyberförsvar se ut? Han letar svaren
I Sverige går det inte att rösta digitalt vilket betyder att just den delen blir svår för hackare att påverka, men det betyder inte att våra it-system får vara i fred, inte ens de privata.
– I USA har man sett att cyberangrepp mot företag, som man först trodde var företagsspionage, egentligen varit angrepp specifikt riktade mot enskilda anställda. Som kanske suttit på förtroendeposter eller varit opinionsbildare. Det är något som företag, som råkar ut för angrepp, bör vara medvetna om.
I helgen skedde det ett cyberangrepp där flera svenska myndighetssajter råkade ut för kryptokapningsprogram via kod från tredje part, om nu de cyberkriminella kan påverka svenska myndighetssajter är det då korrekt att säga att även främmande makter kan göra det?
– Vi brottas med ett hot som är vardag för it-branschen, så risken finns. Kan de kriminella utföra något så kan även främmande makter göra det, säger Mikael Tofvesson.
