Konsumenterna har konsekvent ratat att betala med sina mobiler och hållit fast vid sina betalkort, som i sin tur knuffat kontanterna av banan. Inget av det som hittills erbjudits ute i butikerna har lockat – Swedbanks betalapp Bart lades ner 2014, efter att ha testas av Axfood under ett år. Inte heller Seamless lösning Seqr fick luft under vingarna.

Samtidigt är intresset bland leverantörerna stort – det ser man inte minst på hur jättarna ger sig in på marknaden med Apple Pay, Samsung Pay och nu senast Google Pay, den nya varianten av Android Pay. De ger uppenbarligen inte upp om mobilbetalningarnas möjligheter.

– Det går inte så fort men vi behöver ta konsumenterna sakta framåt. Just nu bygger vi om infrastrukturen för betalningar och under 2018 kommer vi att få den på plats, säger Bengt Nilervall, betalexpert på branschorganisationen Svensk Handel.

För medan testerna inte gått något vidare har handeln, bankerna och andra tunga intressenter som kollektivtrafiken, restaurang- och parkeringsbranschen i stället ägnat sig åt att tillsammans gå över till det som kallas kontaktlösa kort där kunden bara håller kortet över terminalen för att registrera en betalning.

Läs också: Milstolpen: Nu betalar svenskar oftare med appar än med kontanter

Hittills har ungefär hälften av alla kort och alla terminaler utrustats med den teknik som krävs för att läsa av kortet på kort avstånd – nfc, near field communication.

Och det här är en grundbult för att kunna ta nästa steg och betala med mobilen. 

Bengt Nilervall
Bengt Nilervall.

– Nfc är den teknik som Apple jobbar med och Google också. För att det verkligen ska ta fart krävs att Apple, som med sina Iphone har över hälften av den svenska marknaden för smarta mobiler, får till avtal med bankerna så att kunderna kan använda Apple Pay, säger Bengt Nilervall.

Kruxet är att Apple vill ha en bit av kakan för att ge sig in i leken, något som bankerna inte är så pigga på.

– De vill ha en liten bit av intäkterna vid en transaktion och hittills har de bara fått med sig Nordea. I USA har de lyckats ta en liten andel av betalningarna men i Europa har vi pressat kortavgifterna betydligt mer så här är det svårare, säger Bengt Nilervall.

Samsung Pay finns redan på plats i Sverige och är kopplat till flera banker, men har inte lyckats komma upp i särskilt stora volymer konstaterar han.

– Både de och Google Pay har ett annat upplägg där de inte tar någon del av intäkterna utan ser det som att de adderar ett värde till mobilen.

Samtidigt så innebär inte skiftet till mobilerna att kortjättarna bakom plastkorten blir överkörda.

– Mycket av det vi ser i dag bygger på deras infrastruktur även om man använda Iphone, Android eller Samsung. Eller kanske klockor eller armband med inbyggda nfc-chips.

Fast det finns också andra mobilbetalningssätt vid sidan av kortjättarna och de olika varianterna av ”pay-tjänster”. Swish blir troligen ett annat sätt att betala med mobilen även ute i den etablerade handeln om några år, tror Bengt Nilervall. Innan det är dags finns det dock några saker som måste lösas.

– Det måste gå snabbare att betala med Swish än i dag – det duger inte att knappa in mobilnummer eller qr-kod ute i handeln. På något sätt måste det integreras i kassasystemen. Det är också en kostnadsfråga – avgifterna ligger på 1,50 till 2,50 kronor per betalning det blir mycket pengar när det är stora volymer. Så där måste vi knåda om affärsmodellen.

Läs också: Swish gör supersuccé i e-handeln – här är rekordsiffrorna

Diskussionerna pågår för fullt mellan Swish och handeln och drivs både från konsumenter som ser det som ett bra betalalternativ och bankerna som vill få upp volymerna och därmed intäkterna.

Bengt Nilervall trycker på vikten av att det finns många olika betalalternativ – inte minst för att kunna klara it-haverier eller it-attacker. Och även om vi börjar använda mobilerna för att betala tror han att korten kommer att användas parallellt under överskådlig tid.

Där pekar han också på sådant som den e-krona som Riksbanken funderar kring. 

– Det är en liten bubblare, något helt nytt, även om det är en bit kvar. Den skiljer sig ju också från de andra lösningarna där det står privata aktörer bakom som kan sätta villkor och priser. Det kan bli ytterligare ett alternativ att falla tillbaka på, säger Bengt Nilervall.

Han vill heller inte helt pensionera kontanterna ännu. För även om det blir allt svårare att få tag på kontanter i takt med att bankerna lägger ner sina lokalkontor och allt dyrare för handlare att hantera dem konstaterar han att det kommit in en politisk dimension i det hela.

– Där handlar det om vår sårbarhet digitalt men också om hur vi ska hitta lösningar för dem som har det besvärligt med mobila betalningar och kort – gamla människor, funktionsnedsatta, nyanlända. Där kan vi behöva bromsa utvecklingen lite, säger Bengt Nilervall.