De smarta städerna går under de närmaste åren från vision till big business. De globala teknikinvesteringarna som syftar till att skapa smarta städer kommer att öka med nästan 70 procent på tre år för att omsätta hisnande 135 miljarder dollar 2021, enligt analysföretaget IDC.

– Smarta städer har på kort tid utvecklats från en samling flaggskeppsprojekt till en stor marknadsmöjlighet som kommer att driva betydande teknikinvesteringar under 2018 och därefter, säger Serena Da Rold, analytiker på IDC.

IDC menar att smarta städer uppstår när flera olika smarta initiativ samordnas och lägger grund för teknikinvesteringar över hela städer, att man använder gemensamma plattformar för att minska till exempel underhållskostnader, delar data i olika system, och att man tydligt kan binda it-investeringar till smarta projekt.

Den här typen av digital transformation kommer att ske i städer i alla storlekar, men deras undersökningar visar också att det kan finnas betydande skillnader i vad olika regioner har för fokus.

Läs mer: Därför kan Stockholm bli världens första smarta stad

De områden där IDC ser störst investeringar i under 2018 är intelligenta transporter, datadriven offentlig säkerhet, energi samt infrastruktur. Om man kollar på de globala investeringarna så är de störst inom intelligent trafik och kollektivtrafik samt fast visuell övervakning. Därefter följer smart belysning och miljöövervakning.

I Västeuropa låg investeringarna förra året på 13 miljarder euro, och den årliga tillväxten fram till 2021 väntas vara 18,2 procent. Här kommer intelligent trafik och kollektivtrafik ha högst prioritet, enligt rapporten.

– Det gäller också Norden mer specifikt, säger Anders Elbak, som är analytiker på IDC i Norden. Här görs också en hel del projekt inom miljö. Miljö- och trafiklösningar går ofta hand i hand. Om du har smarta lösningar för trafiken, så är de ju ofta också till fördel för miljön.

– Smarta parkeringssystem innebär till exempel att man inte behöver åka runt och leta parkeringsplatser.

Anders Elbak nämner storstäderna Stockholm, Köpenhamn och Århus som exempel på nordiska städer där det händer en hel del inom det här området.

– Men det finns också mindre städer som kommit långt, vi har exempel i Danmark på mindre städer som satsar på intelligent sophantering.

Att den här marknaden växer gör den naturligtvis mer intressant för it-leverantörerna. Vad bör då dessa ta fasta på, om de vill vara med och bygga smarta städer?

– Det här är en speciell sektor, om man annars är van vid att jobba mot privata företag. Till exempel finns det inte lika mycket pengar i de här projekten, å andra sidan är kunderna här mycket mer villiga att prata om sina projekt än de privata företagen – vilket gör det enklare att få referenser och nya affärer.

– Det är överlag viktigt att visa att man är beredd att ta ansvar. Sätta upp pilotprojekt som man inte tar lika mycket betalt för, men som sedan kan expanderas.

Läs mer: Londons första digitalboss ska göra metropolen till världens smartaste stad

Anders Elbak säger vidare att det här ofta är komplexa affärer och att leverantörerna därför måste vara öppna för samarbete.

– Det är ofta IoT-lösningar och sensorteknik som behövs, och det är mycket startups inne i de här affärerna. Det kan vara så att en konkurrent måste leverera en del av affären. Så leverantörerna måste vara öppna för partnerskap, och vara beredda på att jobba med partners som de kanske inte är vana att arbeta med.

Ur ett globalt perspektiv är USA den största enskilda marknaden vad gäller teknikinvesteringar för smarta städer, med väntade investeringar på 22 miljarder dollar 2018. Kina följer tätt därpå med 21 miljarder dollar. Men de regioner som är snabbast växande är Latinamerika och Kanada.