När en teknik som har så vittgående potential för transformation av hela samhället som blockkedjan (blockchain) gläntar på dörren till en ny värld så är det inte bara att implementera den. Just nu verkar utvecklingen ha fastnat i en fas då man mest hyllar den enorma potentialen, men inte kommer till skott. Så ser det i alla fall ut på ytan.

Det verkar alltså inte ha hänt särskilt mycket under några år. Vad som händer bakom stängda dörrar på olika företags utvecklingsavdelningar är en helt annan sak. Troligtvis.

Vi tar det från början. Vad är blockkedjan? Det är en decentraliserad teknik för att hantera digitala transaktioner, med loggning (”bokföring”), med vilken alla transaktioner är synliga för alla som är med. Vi kan kalla det för ”decentraliserade transaktioner” eller till och med för ”en decentraliserad databas”, om det känns enklare att förstå.

Läs också: Tre nycklar till framgång i blockchain-revolutionen

I dag är kryptovalutan bitcoin den enda implementationen av den här tekniken som kommit till stor användning. Men intresset är stort och arbete med blockkedjelösningar omsätter redan stora pengar, även i Sverige.

Den riktigt stora skillnaden mellan blockkedjan och äldre tekniklösningar, vad gäller påverkan på samhället och på användare, är att det är en lösning som är ungefär lika tillgänglig för alla sett ur ett tekniskt perspektiv.

Det ger upphov till en stor potential att rensa bort onödiga mellanhänder i ett stort antal processer i samhället. Det utgör troligtvis också ett stort hinder mot blockkedjans segertåg, åtminstone i nuläget. Företag, myndigheter och individer vill inte bli redundanta, helt enkelt.

Men om en ny teknisk lösning verkligen är så överlägsen som vissa hävdar att blockkedjan är så kommer den att ta över. Så enkelt är det.

Vad är det som kommer att ersättas med hjälp av blockkedjan?

– Ta exemplet med att köpa en bostad. Köpet hanteras idag i olika system som kontrolleras centralt av olika mellanhänder som alla samlar in sina egna data för att genomföra en del av bostadstransaktionen, säger Henrik Olsson på PWC. Han är ansvarig för rådgivning till den finansiella sektorn, vad gäller blockkedjor och innovation.

Henrik Olsson på PWC
Henrik Olsson, PWC.

Det här leder till flera frågor: Hur många gånger ska man fylla i sitt personnummer, sin adress och hur många gånger är man tvungen att legitimera sig manuellt i den här processen? Och varför skall det gå månader mellan att köpet utförts och lagfarten, som visar att någon faktiskt är ägaren, registreras?

– Det känns helt onödigt att vi i varje steg av processen måste göra vårt avtryck av och tolka data, säger Henrik Olsson.

Med en blockkedja skulle man kunna slippa onödiga steg i en sådan process. Och med delade data kan hela processen bli transparent för alla inblandade.

På ett mer abstrakt plan beskriver Henrik Olsson blockkedjan som ”Lean 2.0”. Det handlar alltså om att förenkla och att rensa bort onödiga steg i processer och i tekniklösningar.

På ett tekniskt plan gör han en jämförelse mellan olika sätt att hantera information:

– Relationsdatabaser är centraliserade, blockkedjan är distribuerad. Man kan se blockkedjan som en elegant form av standardiserad informationshantering, säger Henrik Olsson.

En konsekvens av det är att blockkedjan ger ett utmärkt tillfälle att skapa en datastandard för samtliga aktörer i en process och även för att standardisera processen i fråga. En annan konsekvens är att man måste byta ut äldre lösningar mot nya blockedjebaserade eller integrera dem, med allt vad det innebär av kostnader och arbete. Men så småningom är tanken att investeringarna ska betala sig och generera ökad lönsamhet.

– Inom de områden vi jobbar med blockkedjor ser vi att transaktioner kan utföras upp till 80 procent snabbare, med höjd kvalitet och bibehållen eller höjd kundnöjdhet, berättar Henrik Olsson.

Läs också: Boom för blockkedjan – redan en miljardindustri i Sverige

Henrik Olsson är noga med att framhålla att en blockkedja kan vara informationsbärare för i princip vad som helst, som ”hanteras på den”. Det möjliggör lösningar som smarta kontrakt, som har stor potential att förenkla och effektivisera processer genom automatiserad affärslogik.

Okej, manegen är krattad för blockkedjan. Varför händer det inte mer, nu på en gång?

– Utifrån de diskussioner jag för med mitt nätverk och klienter om blockkedjeteknik så ser jag att de regulatoriska frågorna är särskilt utmanande. Dragningen mellan transparens på ena sidan och konfidentialitet på den andra är ett bra exempel, men det finns fler, säger Ester Sundström som arbetar med riskhantering på managementkonsultbolaget Deloitte.

Hon säger vidare att tekniken finns, men att frågan är hur den ska tillämpas med de regelverk vi har.

Ester Sundström
Ester Sundström.

– Det gäller att ta med den regulatoriska aspekten tidigt i sin analys av hur blockkedjetekniken ska användas och vad man vill uppnå med den.

Ett sätt att lyckas är att myndigheter och företag samarbetar för att hitta framkomliga vägar och för att testa nya tekniska lösningar i skyddade miljöer tills alla är överens om att lösningarna är redo att användas.

– Jag ser att den typen av dialog ökar i Sverige, säger Ester Sundström om det sättet att samarbeta.

Ett exempel på hur det kan gå till är att digitala signaturer och mobila identifieringslösningar i dag motsvarar signaturer på papper. Ester Sundström påpekar att det krävdes en hel del analys och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika intressenter, utöver tekniska lösningar, för att nå dit.

Så hur ser den ideala vägen framåt ut för blockkedjan? Finns det en ideal väg framåt?

– Nej, jag tycker inte det. Vi behöver olika aspekter, det leder till mer effektivitet och en bättre helhet i slutänden. Vi behöver variation och många olika lösningar, säger Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Hon varnar för att inte få ordning på regelverken som berörs av blockkedjan:

– Man har ingen aning om hur regeringen kommer att agera. Risken är att intresserade företag söker sig till andra länder än Sverige för att jobba med blockkedjelösningar, säger Robin Teigland.

Kontentan av den här lägeskollen för blockkedjan är följande: blockkedjan är superteknik med superpotential att förenkla många processer, men det är en massa strul med regulatoriska frågor kvar innan potentialen kan infrias. Och man måste hitta lämpliga användningsområden, samt bygga tekniklösningar.

Det låter som ett normalt paradigmskifte i it-världen.