Flera tekniker har gjort att frågan om ägandeskap av data återigen blivit viktig. Molnet och mjukvarutjänster, SaaS, är numera en självklarhet. Big data är ett vedertaget begrepp, det finns både verktyg och tjänster som hjälper små och stora organisationer analysera stora mängder data. Business intelligence har börjat användas i andra sektorer, till exempel inom utbildning med begreppet learning analytics. Internet of things fortsätter växa, i stort sett för varje vitvara som säljs. Tillsammans har utvecklingen lett till att även ”passiva data” (till exempel från sensorer, användarmönster, klick och så vidare) kan användas för att utveckla verksamheten. Data som inte alltid på egen hand ger nya insikter, men som kan förädlas tillsammans med annan data.

Läs också: AI skapar en dataexplosion som kräver ett nytt sätt att tänka lagring

För att dra nytta av möjligheterna är första steget att säkra tillgången till den data som verksamheten genererar, med följande aspekter i åtanke:

1. Periodicitet. Hur ofta ges tillgång till den data som genereras? I realtid eller med fördröjning? En affärskedjas styrelse behöver inte ha realtidsdata, men för butikspersonalen kan det vara avgörande inför mötet med varje kund.

2. Form. Hur förädlad är den data ni får tillbaka? Ges fri tillgång till rådata eller är den rensad? Finns det valmöjligheter? Behovet kan skilja sig åt beroende på bransch och tekniska förutsättningar. Fastighetsövervakning är ett exempel där sammanfattade rapporter är ett bra underlag på ledningsnivå, men rådata i realtid via ett öppet api kan vara användbart för fastighetsskötare och tekniker.

Det här är en artikel från Expert Network »

3. Paketering. Hur enkelt är det att få tillgång till data och på vilket sätt görs det? Här finns en stor spännvidd över vad som kan erbjudas. En leverantör som erbjuder ett öppet api med möjlighet till SQL-frågor är självklart att föredra framför en leverantör som jobbar med bifogade filer via e-post. Däremellan finns varianter, till exempel webbgränssnitt.

4. Kostnad. Det finns tjänster med avtal där det kostar extra att begära ut data som genererats av verksamheten. Det finns också tjänster där leverantören erbjuder full transparens och kunden har tillgång till allt. Oavsett avtal är det viktigt att båda parter är införstådda med vad det innebär. För tjänsteleverantörer kan det också vara en konkurrensfördel att tidigt i utvecklingsprocessen förbereda enkelt datautbyte.

Läs också: GDPR: Fem tips på hur ni hanterar personuppgiftsincidenter

5. Upphovsrätt och juridiska begränsningar. Vad kan och får ni använda data från er egen verksamhet till? Kom ihåg att, trots att ni genererat den, är datan ändå ett resultat av att ni köpt en tjänst som producerats i leverantörens mjukvara. GDPR är dessutom en bra anledning att se över juridiska avtal och vem som egentligen ansvarar för verksamhetens data.

Oavsett vilka insikter full tillgång till data kan ge er verksamhet är det viktigt att förstå att även andra kan ha nytta av er data – och eventuellt tjäna pengar på den. Det är ett bra skäl att fråga sig: vem äger egentligen våra data?

Fakta

Befattning: Rektor
Företag: Hultsfreds kommun
Linkedin: Fredrik Laapotti
Twitter: @fredriklaapotti
E-post: fredrik.laapotti@gmail.com
Expertområden: It i offentlig sektor, edtech, verktyg för att jobba smartare.
Bakgrund: Rektor, lärare, projektledare.