CS skrev nyligen om att offentlig sektor gärna går i bräschen för ny teknik, när det finns vilja, möjlighet eller mod att göra det. Den gången exemplifierade vi med Lantmäteriet som har testat blockkedjan. Och just den myndigheten ligger knappast på latsidan, utan redan nu har man två nya spännande projekt igång, ett där man använder IBM:s Watson och ett där man tar hjälp av VR/AR.
Lantmäteriets sätt att jobba bekräftar vikten av att faktiskt våga testa ny teknik. De nya teknikgreppen som körs utförs av det man skulle kunna kalla myndighetens digitala elitstyrka.
– Vi har aktivt sett till att vi ska ha en organisation för digital utveckling, med uppdraget att genomföra digitalisering på olika sätt, det kan vara stort, brett eller nytt. Det bygger inte på att vi har massa resurser eller specifika uppgifter utan vi gör det mer för att veta vad man kan göra, och för att se när det ska göras, säger utvecklingschefen Mats Snäll och konstaterar att det är sex personer som utgör kärntruppen.
– Men många av oss har andra uppdrag också. Det är viktigt att vi inte tar några resurser från prioriterade projekt. Tanken är att vi ska driva innovation inom digitalisering Det gör att vi kan prova en hel del.
Det senaste greppet har alltså involverat IBM:s Watson, ett projekt där Lantmäteriet velat testa om en AI kunde ersätta mänskliga resurser och ge bättre svar på de frågor som kommer in.
– Inskrivningsverksamheten har varit det vi tittat på i första läget. Vi har testat under några veckor, och avslutade förra fredagen, den 9 mars. Vi hade det uppe på webben i några veckor och då fick folk skriva frågor, och vår AI fick plocka fram det mest relevanta svaret, säger Mats Snäll.
Han konstaterar att AI:n under tiden har lärt sig mer, och för att göra den så kunnig som möjligt har man matat in så mycket kunskap som möjligt, inte minst frågor och svar från tidigare mejl. Den slutgiltiga analysen är ännu inte klar och det är inte beslutat hur man ska gå vidare: Men en sak är Mats Snäll och hans kollegor övertygade om.
Läs också: Artificiella synapser är här – första steget mot en hjärna på chipp?
– Ja, AI kan komma fram till bättre svar snabbare än vad våra handläggare gör. Det har vi kommit fram till på det lilla område vi har tittat på. Vi ser att vi kan använda det som en resurs. Det är helt solklart, det är det ingen tvekan om, säger han och berättar att han själv testade innan projektet.
– Jag ställde själv en fråga som jag visste skulle vara komplicerad, en fråga och som vi vet att vi skulle ha skickat vidare till experter om vi hade fått in den på det vanliga sättet. Dessutom en fråga där svaren har haft olika karaktär. Så vi visste att det skulle vara en knivig fråga.
Den aktuella frågan var ”Hur söker man lagfart på en samfällighet?”
– Det rätta svaret är att det inte går att söka lagfart på en samfällighet och Watson presenterade det som det mest relevanta svaret. Sedan såg vi att det fanns ett mervärde av att köra det externt också och då lade vi upp det på vår webb. Och vi kan redan nu säga att AI mycket väl löser den uppgift vi har satt den att göra.
Hur mycket kostar det att göra ett sådant test?
– För oss har det kostat några hundra tusen i arbetstid. I det här fallet kunde vi faktiskt gå på provlicenser i ett avtal vi redan har med Sogeti, och deras underleverantör Apendo. Där har vi haft möjlighet att testa Watson. Men skulle vi välja att gå vidare med en sådan tjänst skulle vi inte kunna fortsätta. Då måste vi så klart göra en ny upphandling.
Just den delen av myndighetens tekniktestande poängterar han extra noga, att det rör sig om test av ny teknik i mindre skala, för att sedan se vad som är värt att gå vidare med.
– Det är inte säkert att vi går vidare med ett projekt. Det är många som missuppfattar och tror att vi tar det direkt till produktion, och att vi till exempel kör blockkedjan i stor skala. Men om vi ska kunna vidare måste vi upphandla det också.
Läs också: Kommuner tar hjälp av AI i GDPR-jobbet
Men att det görs i mindre skala gör också att Lantmäteriets digitala experimentverkstad är i full gång. Det senaste projektet som initierats är ett VR/AR-projekt, där man vill visualisera tomtgränser. Man skulle kunna beskriva det som en väldigt upphottad variant av den lilla röda tomtpinnen av metall, som har en förmåga att slukas upp av gräs eller skog.
– Planen är att vi ska använda VR/AR för att titta på fastighetsgränser, för att se att det verkligen är rätt information vi har i våra register. De fysiska utmärkningarna kan ofta försvinna, säger Mats Snäll, som säger att behoven av att visualisera det man har blir allt större.
– Vi behöver när vi ska hantera stora mängder information. Ett ganska tydligt exempel på behovet av visualiseringsverktyg är att man gärna har med sig en papperskarta när man är ute och går. Trots att vi har en gps i telefonen. Men den lilla skärmen visar inte tillräckligt mycket för att vi ska kunna orientera oss och då fungerar det bättre med en papperskarta. Det här kan vara ett sätt för oss att visualisera den information vi har om fastighetsgränserna.
