Samhället blir allt mer digitalt och offentliga tjänster och information finns på nätet. Det är där vi gör sådant som att ställa barnen i dagiskö, deklarera och ansöka om bygglov. Men det som underlättar för många av oss riskerar att utestänga andra om det inte görs på rätt sät
Och nu skärps kraven på att myndigheter, och även privata aktörer som sköter offentliga tjänster, ser till att personer med funktionsnedsättningar – som synskadade, hörselskadade, dyslektiker eller personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar – kan använda sig av det digitala utbudet på deras sajter och appar.
Så vid sidan av GDPR-förberedelser är det nu dags för myndigheterna att börja ta tag i det arbetet.
För den 23 september är deadline för medlemsländerna att införliva ett nytt EU-direktiv om ökad webbtillgänglighet i sina lagar. Den gränsen kommer Sverige inte att klara – regeringen har aviserat att man har sikte på att överlämna en proposition till riksdagen ”under hösten”. Ett skäl till det är att det kommit in mycket synpunkter på det förslag som regeringen skickade ut på en remissrunda i slutet av förra året.
Läs också: Håll ögonen på EPR – nästa EU-smocka efter GDPR
Trots förseningen så konstaterar regeringen att tidsschemat för när alla fullt ut ska leva upp till kraven fortsatt ligger kvar. Det innebär att helt nya sajter ska nå upp till dem senast i september 2019 medan befintliga sajter inte behöver ha anpassat allt förrän i juni 2020.
– Det är hög tid att förbereda sig och exempelvis upphandla nya system även om kraven inte gäller ännu, säger Pär Lannerö som är projektledare för webbriktlinjer.se på Post- och telestyrelsen, PTS.
– Det är ännu inte helt klart exakt vad som kommer att gälla, även om det mesta är tydligt, säger han och konstaterar att regeringens förslag exempelvis inte ringar in vilka andra tjänster som skulle kunna omfattas av de nya reglerna förutom webbplatser och appar.
– Det talas om digital offentlig service, en beskrivning som är avsiktligt vag, säger han.
Även om det nu blir lagkrav på tillgänglighet så är det i grunden inga nyheter. Det har funnits rekommendationer sedan tio år tillbaka förklarar Pär Lannerö.
– Det är inte någon chock – alla myndigheter har strävat åt det hållet. Men ingen lever upp till det helt och hållet, det saknas kunskaper och det finns många andra hänsyn som webbansvariga måste ta. Just nu är GDPR i fokus.
En sak som kan vara bra att börja med är att se över sin organisation och se om det finns någon som har ansvar för de här frågorna.
– Om man ser på det lite mer ur ett fågelperspektiv så kan man konstatera att den digitala utvecklingen genomgått en enorm mognadsprocess de senaste 20 åren. Från att vi haft kanske en eller två webmasters i en organisation så har vi i dag ett 30-tal olika yrkesroller som har med det digitala att göra.
Läs också: GDPR: Här är allt du behöver veta om EU:s nya dataskyddsregler
Men alla organisationer har inte hängt med och saknar fortfarande vissa roller. Det är ingen självklarhet att det finns någon som har koll på integritetsfrågorna, även om det blivit aktuellt nu med GDPR, det är heller ingen självklarhet att det finns någon som har extra koll på tillgängligheten eller sökmotoroptimering konstaterar Pär Lannerö.
– Så kanske är det bästa man kan göra att skaffa sig kunskaper och se till att alla som producerar digitalt innehåll har en grundläggande utbildning kring tillgänglighetsfrågorna.
Är det någon typ av funktionshinder som det offentliga är sämre på att möta i dag än andra?
– Man kan säga så här att många funktionsnedsättningar är lite osynliga, som exempelvis olika kognitiva utmaningar som läs- och skrivsvårigheter eller en oförmåga att filtrera bort intryck. Synnedsättningar är mer välkänt än adhd. Så när det gäller den typen av områden så ligger det lite efter, säger Pär Lannerö.
– De är heller inte så välrepresenterade i den tio år gamla standard som används för tillgänglighet men den ska uppdateras i sommar så förhoppningsvis hinner det slå igenom i lagen litegrann.
Vad händer då om man inte lever upp till kraven i tid?
– Det finns möjlighet till vite men inga belopp har specificerats. Troligen blir inte böterna på samma nivå som i GDPR, men i grunden handlar det ju om att ge alla människor samma förutsättningar. Det vinner alla på.
