Hälften av alla dagens jobb har automatiserats om tjugo år. Den prognosen kom Stiftelsen för strategisk forskning med för fyra år sedan.
Men en ny rapport från OECD är mer försiktig i sin bedömning. I de 32 OECD-länder som är med i studien kommer nästan hälften av alla jobb visserligen att påverkas av automatiseringen – men risken för att de försvinner varierar.
Ungefär 14 procent av alla jobb i de 32 länderna, ungefär 66 miljoner jobb, har en hög sannolikhet för att automatiseras – det handlar om att sannolikheten för automatisering ligger över 70 procent. Hur många jobb som påverkas i olika länder varierar dock kraftigt.
I grunden handlar det om att automatiseringen redan kommit olika långt i olika länder och redan påverkat hur arbetsmarknaden ser ut. Det innebär att de nordiska länderna, Storbritannien, USA, Kanada, Nya Zeeland och i Nederländerna har lägre automatiseringspotential än länder i exempelvis östra Europa, Sydeuropa, Tyskland och Japan.
För Sveriges del landar det alltså på att åtta procent av jobben bedöms ha hög sannolikhet för att automatiseras. I Norge är det ännu färre – sex procent.
Men i exempelvis Slovakien handlar det om 33 procent av jobben.
Läs också: Är du kung av dataanalys? Här är listan du ska kunna bocka av
OECD-rapporten går heller inte på linjen att automatiseringen nu kommer att börja påverka vissa yrken där det krävs hög kompetens. AI ökar snarare automatiseringstakten i mer okvalificerade jobb och i huvudsak kommer arbeten inom tillverkningsindustrin och jordbruket att påverkas – men även vissa serviceyrken som posttjänster och transporter bedöms ha hög sannolikhet för att automatiseras.
Många arbeten är, enligt OECD-rapporten, fortfarande svåra att automatisera eftersom de kräver komplexa sociala relationer och också kognitiv intelligens som kreativitet och komplexa resonemang eller förmågan att kunna utföra fysiskt arbete i en ostrukturerad arbetsmiljö.
Ett exempel är att det är lättare att automatisera det jobb som en bilmekaniker gör vid en produktionslinje i en stor fabrik än det jobb som görs i ett litet garage – även om delar av jobbet kan förändras även där förklarar Stefano Scarpetta, som arbetar med arbetsmarknadsfrågor på OECD för Financial Times.
– Risken för automatisering är starkt koncentrerade till lågutbildade och vissa riskerar att glida ännu längre ner på kompetensfördelningen, säger han.
För att möta de ojämnt fördelade riskerna att mista jobbet på grund av automatisering så pekar OECD på vuxenutbildning som ett viktigt politiskt instrument. Och i takt med att allt fler jobb automatiseras så ökar också gapet mellan den kompetens som behövts i de jobben och den kompetens som behövs i de jobb som inte automatiserats vilket i sin tur kommer att innebära påfrestningar på vuxenutbildningssystemen.
