Kompetensbrist. Efter det ständigt upprepade digitalisering är det förmodligen branschens vanligaste ord. Kompetensbristen är dock allt annat än en ny företeelse, men även om den varit med länge verkar den bara bli större och större, och inte minst svårare att göra något åt.
Tittar man på Arbetsförmedlingens siffror är det tydligt att matchningen på arbetsmarknaden inte följer det önskade mönstret. De senaste siffrorna gör gällande att 38 procent av näringslivet och 67 procent av offentlig sektor uppger att de har rekryteringsproblem. Blickar man bakåt fem år ser man att 2013 låg motsvarande siffror runt 20 respektive 40 procent.
Siffrorna gäller så klart inte bara it-branschen, men att det är en av de branscher som ständigt brottas med högst kompetensbrist är ingen nyhet, och egentligen inte heller särskilt konstigt, med tanke på hur snabbt tekniken utvecklas. Men hur kan det komma sig att problemen fortsätter att öka?
– All statistik och alla rapporter pratar om att det finns ett kompetensgap i it-branschen, men ingen pratar egentligen om vad den består i. Naturligt sett när det är brist på något så ökar priserna. Det har inte hänt här, säger Martin Sundblad, analyschef på IDC.
Läs också: Nytt branschlarm: ”Behövs 70 000 fler som jobbar med it”
Priserna i sammanhanget är så klart lönerna, men generellt sett så har kostnaden per arbetad timme i princip legat still de senaste åren.
– Det finns förväntningar om att den ska gå upp men det har ännu inte hänt. Varför går inte lönerna upp om det finns stora behov på marknaden, undrar Martin Sundblad.
På Konjunkturinstitutet har man i sin senaste rapport för mars sett att det finns stor brist inom många sektorer. Men trots det följer inte löneökningarna med efterfrågan på rätt arbetskraft. Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, säger att det finns en viss eftersläpning och att det kan ta ett tag innan utvecklingen kommer in i statistiken, men hon konstaterar att löneökningarna är fortsatt låga. Men det scenariot gäller inte bara Sverige, utan samma mönster syns i exempelvis USA och Tyskland.
– Det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör det. Om man till exempel utsätts för global konkurrens har man kanske inte möjlighet att ha för höga priser, och då tvingas du hitta på andra sätt att vara konkurrenskraftig. Generellt har produktivitetstillväxten varit låg vilket gör att du inte har så stort utrymme för löneökningar, säger hon.
Läs också: Kompetensbristen blev för stor – nu startar konsultjätten egen utbildning
Att marknadsmekanismerna inte funkar som de borde har så klart många orsaker. Martin Sundblad tror att företagen har fastnat i en situation där det bara är lönsamhetsfokus som styr, att man hela tiden strävar efter att spara sig till lönsamhet.
– Under en lång tid har kostnadsjakt varit det viktigaste som företag sysslat med. Både ägare och företagsledningar har framgångsrikt ökat vinsterna med kostnadsjakt, säger han och anser att det är dags att motverka kompetensgap med attraktiva lönenivåer, och tillåta större differentiering.
– Vi väntar fortfarande på att kompetensbristen ska omsättas i ökade löner och att man får se en större skillnad i lönerna mellan bristyrken och yrken där det inte är brist.
