Bättre patientsäkerhet – det är syftet med att skapa en lista där patienten själv, vården och apoteken får del av samma information om vilka läkemedel som patienten fått förskrivet. På så sätt ska det gå att upptäcka om något skrivits ut felaktigt eller inte fungerar med något annat läkemedel som patienten har, eller komma åt missbruk av narkotiska preparat som skrivits ut.

– Det ger en helt annan möjlighet för vården att med hjälp av informationen kunna ge patienten så bra behandling som det bara går, säger Peter Alvinsson, avdelningschef för e-hälsotjänster på E-hälsomyndigheten.

Idén är inte ny men vägen framåt har varit minst sagt krokig. Det har hela tiden handlat om en balansgång där nyttan med listan ställts mot den personliga integriteten. Så sent som i höstas sågade Datainspektionen regeringens lagförslag jäms med fotknölarna.

Nu verkar det som om det hela till sist kan bli verklighet. I början av mars lämnade regeringen in ett nytt lagförslag till lagrådet och förhoppningen är att riksdagen ska rösta igenom den före sommaren och att den ska träda i kraft 2020. Två år senare, 2022, ska alla berörda parter ha tillgång till listan.

Och på E-hälsomyndigheten arbetar man redan med frågan. Bland annat har man tagit fram två förstudier.

– Den andra, fördjupade förstudien, har vi just lämnat in. Och parallellt har vi också fått uppdraget att förbereda införandet av en nationell läkemedelslista för att inte förlora tid innan lagen klubbats igenom och vi får det faktiska uppdraget, säger Peter Alvinsson.

hade det varit lätt hade det redan varit färdigt

Var ligger då svårigheterna framöver? 

– Ja, hade det varit lätt hade det redan varit färdigt ... men det är ju alltid en utmaning när man kommer med något nytt. En stor utmaning är att det innebär nya sätt att jobba på ute i vården och även för expedieringen på apotek. Dessutom kan deras förväntningar se olika ut och där måste vi ju vara tydliga med vad den nationella läkemedelslistan innebär. Men innan det är klart så vet vi ju heller inte exakt.

Läs också: 2018 ska bli ett uppsving för svensk e-hälsa

I förstudien trycker ni på att säkerheten måste vara hög och snart kommer ju också GDPR som ni måste förhålla er till – hur ser ni på det? 

– Det är ju absolut ett område vi måste jobba vidare med direkt. Hela tanken med detta är ju att det ska bidra till en förbättrad patientsäkerhet då måste det ju också bidra till ökad säkerhet i övrigt – och där finns ju GDPR och andra lagar att förhålla sig till. Det här ska vara ett system som inger förtroende, säger han.

– Om vi inte skulle lyckas klara av att möta alla lagkrav så skulle det vara ett riktigt bakslag. 

Peter Alvinsson
Peter Alvinsson, avdelningschef för e-hälsotjänster på E-hälsomyndigheten.

Peter Alvinsson konstaterar också att det kommer att krävas samtycke från patienten.

– Men exakt hur det kommer att se ut beror på vad lagen säger slutligen.

I den fördjupade förstudie som E-hälsomyndigheten lämnade till regeringen i dagarna har man också räknat på kostnaderna för att få listan på plats. Där talas om en anslutningskostnad på 99 miljoner kronor för vården och 22 miljoner för apoteken. Om systemleverantörerna belastar vården med den totala kostnaden landar det på 264 miljoner kronor totalt för vården och 44 miljoner kronor totalt för apoteken.

– Men det där får man ta med en nypa salt för vi har ju inte tagit fram en lösning ännu.

Det är också svårt att säga vilka kostnader som läggs på leverantörerna och vad de kan tänkas överföra till sina kunder.

– Det kan ju bero på hur avtalen ser ut, om exempelvis förändringar i lagstiftningen som kräver uppdatering av systemen ingår.

Läs också: Bedrägligt lugn inför big bang i svensk e-hälsa

Samtidigt som Peter Alvinsson konstaterar att det här blir ett av de större projekten som E-hälsomyndigheten har på sitt bord framöver så är det inte något som de har för avsikt att syssla med i ensamhet.

– Jag vill gärna poängtera att även om vi nu får i uppdrag att realisera läkemedelslistan så kan vi inte genomföra det själva. Det kräver ett gott och utbrett samarbete med SKL och Inera, landsting, regioner, apotek och så vidare. Det här ska inte bli något som bara vi snickrar ihop utan alla som berörs måste vara med även om det är vårt ansvar att få det på plats i tid.