Forskare är vana vid öppenhet. Redan på 1600-talet började kemisten Robert Boyle göra sina experiment offentliga och 1776 kom den första vetenskapliga tidskriften konstaterar Christopher Kullenberg.

Men det ser olika ut när det gäller hur mycket data man delar när det gäller det som ligger till grund för de resultat man fått fram – och öppenhet kring metodval.

– Fysik har en stark tradition av att dela med sig både av data och av kod medan exempelvis medicin brottar med etiska problem kring anonymitet och integritet som gör det svårare, säger han.

Mycket forskning delfinansieras av privata finansiärer och det är inte säkert att de är särskilt intresserade av öppenhet. Där finns en risk att företag kan skrämmas av universitetens öppenhetskultur och att man förlorar viktig samverkan tror Christopher Kullenberg. För att komma till rätta med det krävs någon slags praxis för hanteringen.

Ett sätt att lösa det är att skriva olika typer av avtal och tillgängliggöra data först efter man tagit patent anser forskningsministern.

Läs också: Amazon lägger 190 miljarder på forskning – dubbelt så mycket som Apple

– Det är en fråga om demokrati, den mesta forskningen är ju finansierad av skattepengar och därför är det viktigt att forskningsresultaten finns tillgängliga efter publiceringen. I de fall det finns kommersialiseringsmöjlighet ska man först kunna ta patent och registrera innovationer innan man publicerar öppet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Samtidigt konstaterar hon att det ofta kan ligga även i privata finansiärers intresse att ha tillgång till öppna data och att de sannolikt vill vara med och dela data även om de vill skydda resultaten.

Innovation och demokrati

Vad är då de stora vinsterna med öppen vetenskap?

– Ju öppnare forskningen är ju snabbare kan kunskapstransfern gå så att andra kan skapa nya lager av innovationer och affärsmodeller på de resultat som tas fram, säger Christopher Kullenberg.

Ett annat viktigt argument är att medborgarna ska ha tillgång till den forskning de själva är med och finansierar.

– Relationen mellan forskning och allmänhet blir tätare. Det finns möjligheter att direkt nå ut till medborgarna – kanske via sociala medier. I stället för att leta efter forskningen på papper på biblioteken kan man ta del av den direkt via internet. Och det gör att vi också måste fundera över hur en medborgare ska kunna förstå den, vilka kunskaper de behöver ha för att arbeta med forskningsdata, säger han.

Samtidigt pågår också en diskussion kring hur öppen vetenskapen ska vara ska det bara vara öppet inom EU eller för hela världen. Där är Sveriges linje att forskningen ska vara så öppen som möjligt.

– Forskningen är per definition internationell och behöver så vara Sen gäller det att vi ser till att vi i Europa använder oss av det här och inte bara amerikanska företag. Det är därför kompetensförsörjningen är så viktig, säger Helene Hellmark Knutsson.