Redan 2011 när Icann, den internationella organisationen som hanterar internets toppdomäner, öppnade för en rad nya toppdomäner – som alternativ till exempelvis .com eller .se – var Stockholm på. Bara ett år senare lade staden ett bud på .stockholm och 2014 tog Stockholm hem sin toppdomän för en miljon kronor. Den årliga kostnaden ligger på runt 400 000 kronor.
– Det fanns fler aktörer som ville åt den men som stad hade vi förtur, säger Marcelle Abou Haidar, projektledare för .stockholm på Stockholms stad.
Ett tungt vägande motiv var att se till att hålla greppet om Stockholms varumärke och se till att det inte gick till någon utomstående med helt andra intressen.
– Vi ville inte att det skulle gå till en kommersiell aktör – vi har våra värderingar, och det ger oss kontroll på ett helt annat sätt när vi äger den. Det ger oss också möjlighet att ha strikta riktlinjer och att säkra upp tekniken bakom.
Läs också: I e-nationens tjänst - så förvandlade han Estland till ett "country as a service"
Än så länge är användningsområdet för toppdomänen hårt begränsat – bara Stockholms egna verksamheter, bolag och evenemang där staden är med och arrangerar kan använda den. Tänk exempelvis vattenochavfall.stockholm, skola.stockholm eller weare.stockholm.
Begränsningen grundar sig i ett internt beslut när man ansökte hos Icann, och det blev en del i avtalet när Stockholm tog hem toppdomänen. Men på sikt är tanken att Stockholm ska släppa in andra aktörer. Det kräver dock en ansökan till Icann om att ändra avtalet. Ansökan ligger sedan öppen en tid så att andra kan komma med invändningar, något Marcelle Abou Haidar dock inte räknar med.
– Det skulle vara jättekonstigt, säger hon och säger att hon personligen hoppas att man ska kunna lämna in en sådan ansökan inom två år.
Trots att toppdomänen togs i bruk förra året har vi ännu inte sett mycket av den. Snart finns dock de tekniska förutsättningarna på plats.
Stockholm är nämligen i full färd med att gå över till en ny webbplattform och har i samma veva också gjort om hela sin webb som nu finns i en betaversion.
– Vi har byggt plattformen i olika sektioner. Allt eftersom olika delar av vår webb blir klara så lanseras de på vår stockholm-domän samtidigt som de också ligger kvar parallellt på vår se-domän. Och nu i slutet av månaden flyttar vi över en första sajt så att den automatiskt pekas över till stockholmsdomänen när man går in, säger Marcelle Abou Haidar, som dock inte vill avslöja vilken sajt det handlar om.
Efter hand är tanken att fler sajter ska flytta över. Men det är inte något som görs under buller och bång och med reklam i tunnelbanan.
– Nej, men vi kommunicerar det i våra egna kanaler så användaren inte blir orolig när den nya sajtadressen kommer upp.
Satsningen på att köpa toppdomänen handlar inte bara om att se till att den inte hamnar i orätta händer – Stockholms stad ser också stora kvalitativa vinster med den.
– Ja, vi ser inte att kostnaden är större än vinsterna vi får. Den ger oss en högre kommunikativ kvalitet, det blir ett kommunikativt arbetsverktyg för oss. Vi kan också ställa höga krav på teknik, design, formgivning och språk – och då får de sajter som är fristående men hör till Stockholms stad anpassa sig efter dem, säger hon.
En annan viktig aspekt är säkerheten.
– Om det exempelvis kommer upp falska sajter kopplade till phishing så går det lättare att plocka ner domänerna. Där kan vi vara snabbare än andra toppdomäner helt enkelt för att vi har kortare vägar och äger toppdomänen själva. Vi kan också ha striktare regler.
Läs också: Apple förlorar tvist mot litet Solnaföretag – som får ha kvar sitt namn
Bland de tusentals nya toppdomäner som kommit de senaste åren har bara några få varit framgångsrika och fått många sajter att använda sig av dem. Några av de som gått bra är kopplade just till städer – som Berlin, London och New York som har mellan 50 000 och 100 000 sajter registrerade.
Men Marcelle Abou Haidar vill inte att Stockholm ska jämföras med dem, utan lyfter i stället fram Bryssel som har ungefär lika många invånare.
– Sist jag kollade hade de mellan 5 000 och 7 000 domäner registrerade och det låter rimligt – målet är inte att vi ska ha 70 000 domäner registrerade på Stockholms toppdomän.
Olika städer har också haft olika strategier för vilka aktörer som fått använda sig av deras toppdomäner. I New York måste man exempelvis vara bosatt där.
Hur det blir i Stockholm om staden får tillåtelse att öppna sin toppdomän för externa aktörer är inte bestämt.
– Vi har diskuterat olika typer av strategier. Men eftersom vi har ett starkt samarbete i Stockholm Business Region så känns det inte rimligt att begränsa sig bara till staden, eftersom regionen är så pass mycket större. Exakt var gränserna ska gå är svårt att säga. Däremot tänker vi oss att det ska handla om svenska verksamheter, säger Marcelle Abou Haidar.
