Hur vet vi vad uppkopplingen klarar? Nu ska internetaccess definieras

En internetaccess handlar inte bara om bredbandets hastighet. Kvaliteten kan också se olika ut beroende på sådant som säkerhet, integritet, tillgänglighet och ny teknik. Därför drog Internetstiftelsen och Netnod i går, onsdag, igång ett projekt för att bättre definiera olika typer av internetaccess.

Drygt 20 andra intressenter är med i satsningen – både internetoperatörer som Telia, Tele2, Telenor och Tre men också representanter från användarsidan som Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vi använder ofta ordet bredband, men det är ett dåligt definierat ord. Om en kommun vill handla upp en uppkoppling för välfärdstjänster riskerar vi att få en situation där man levererar uppkopplingen men att den inte fungerar för att leverera tjänsten på ett bra sätt, säger Danny Aerts, vd på Internetstiftelsen.

Läs också: Ericsson larmar till regeringen – Sverige ligger efter på 5g

För att undvika det är tanken att projektet tillsammans med dem som upphandlar och levererar internetåtkomst ska ta fram någon form av branschstandard för olika typer av access.

– Vi ska också titta på hur vi kan bygga in verktyg så att det går att mäta de olika kategorierna och till sist också kunna definiera kvalitetsnivåer som kan fungera som en slags standarder, säger han.

Men finns inte internationella standarder för det här? Eller EU-standarder? 

– Nej, det finns faktiskt inte. Så om vi lyckas i Sverige så kanske det kan bli en best practice som kan användas även i andra länder.

Med tydliga definitioner på plats blir det lättare att ställa rätt krav i en upphandling så att det man köper in faktiskt är det man behöver.

– Vi kommer att bli allt mer beroende av e-tjänster och då måste det fungera. Men det är också till nytta för internetoperatörerna att tydligt kunna definiera för kunden att ”köper du detta så får du detta”. Annars är det risk att önskemålen är orimliga samtidigt som operatörerna inte kan differentiera sig med pris, säger Danny Aerts.

Läs också: Hur ska frekvenserna räcka? Nu tar regeringen fram en plan

Internetstiftelsen står för finansiering av projektet som totalt beräknas kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor, och som beräknas ta tre år. Den står också för möteslokaler och kommunikationen i projektet.

– Vi står för de finansiella musklerna och Netnod för den tekniska kunskapen och branschkunskap. Tillsammans tror vi att vi kan vara uthålliga, starka och tillräckligt pushiga för att få det här, mycket ambitiösa, projektet i hamn.