Dataanalytiker, AI-experter, systemvetare, utvecklare... 2022 kommer det behövas 70 000 fler som arbetar med it. Det hävdade IT&Telekomföretagen i en rapport förra året.
Och näringsminister Mikael Damberg har lyft fram digitaliseringen som den viktigaste frågan för Sverige.
– Det kanske viktigaste området är kompetensförsörjning. Det största hindret för många företag är att de inte kan rekrytera de människor som de behöver, sa han till CS redan för två år sedan.
Läs också: Staten skriker efter it-proffs
Samtidigt som alla alltså pekar på en galopperande brist på it-kompetens så har inte utbildningsplatserna ute på universitet och högskolor ökat de senaste tre åren.
Och ser man bakåt tio år, när intresset för it-utbildningar låg i botten och det var svårt att fylla platserna, har antalet behöriga förstahandssökande mångdubblats – medan platserna inte alls ökat i samma takt.
Trots att drygt 6 000 fler behöriga sökte it-utbildningar förra året jämfört med 2008 antogs bara runt 2 500 fler.
Mönstret ser likadant ut om man ser till sökande till samtliga program på högskolan – generellt har antalet behöriga sökande ökat mer än antalet platser men då ska man komma ihåg att tillgången på it-kompetens lyfts fram som en ödesfråga för Sverige.
Jonas Ekman, prefekt vid Institutionen för system- och rymdteknik på Luleå tekniska universitet, konstaterar att det är en långsam process att utöka platserna på utbildningar och att olika utbildningar hela tiden vägs mot varandra. Luleå tekniska universitet utbildar redan i dag fler studenter än vad staten betalar ersättning för framhåller han.
– Vi har ett tilldelningssystem där det finns ett takbelopp som dimensionerar hur många studenter vi kan ta in. Det ska sedan delas upp i vår utbildningsportfölj och här på Luleå tekniska universitet utbildar vi exempelvis sjuksköterskor och förskollärare, två yrkesgrupper i samhället där det råder brist på personal. Så det är ett givande och tagande mellan olika utbildningar, säger han.
Läs också: Nu ska it-jättarnas molntjänster motverka bristen på avancerad kompetens
När det gäller lärare och sjuksköterskor har regeringen delat ut öronmärkta pengar för att öka platserna just där men någon motsvarande satsning på it-kompetens har inte gjorts.
– Jag pratar ju lite i egen sak här som prefekt för den här typen av utbildningar, men det är klart att vi skulle uppmuntra statsmakterna att satsa på den här typen av utbildningar. Företagen behöver it-kompetens – inte minst efter Facebooks etablering av serverhallar och dess kringeffekter i Luleå, säger Jonas Ekman.
Per Berglund, prodekanus och ansvarig för utbildningsfrågor på KTH, skulle också gärna se en satsning på it-utbildningarna.
– Ja, det skulle jag absolut vilja se. Historiskt har ju regeringen satsat på att expandera ingenjörsutbildningar och det borde bli en sådan satsning på it-utbildningar nu, säger han.
– Och vi på KTH skulle ta hand om det väldigt väl om vi fick medel för det.
Samtidigt konstaterar han att även om utbildningsplatserna inte ökat i takt med behöriga förstahandssökande så har de ändå ökat.
– Vår civilingenjörsutbildning i datateknik är vårt allra största civilingenjörsprogram och vi är ju också med i flera AI-satsningar och där kommer det troligen att komma nya masterprogram och specialistutbildning framöver.
På Chalmers tekniska högskola är man på gång att utöka antalet platser på både datateknikprogrammet och it-programmet med totalt 20 platser i höst och i sommar ska det tas beslut om två nya mastersprogram – ett i data science och ett i high performance computers.
– Ja, vi håller på att skruva upp nu, säger Jörgen Blennow som är utbildningsområdesledare för elektroteknik, datateknik, it och industriell ekonomi.
På Chalmers, precis som på andra högskolor, har platserna i princip inte ökat alls de senaste tio åren. 2007 var det nästan lika många platser som förstahandssökande och sedan dess har söktrycket mer än fördubblats.
Men Jörgen Blennow tycker inte att det stora problemet är att fördela om platserna internt.
– Jag skulle vilja säga att det som varit gränssättande för oss och gjort att vi inte ökat platserna tidigare är just söktrycket. Innan man ökar antalet platser måste man veta att man kan hantera det, säger han.
Läs också: Utländska it-proffs kastas ut trots skriande kompetensbrist. Hur löser vi det?
Även om de specifika it-utbildningarna inte ökar i antalet platser så vävs it och digital kompetens in också i andra utbildningar på de tre lärosätena.
På Luleå tekniska universitet gäller det till exempel utbildningar som ligger utanför det tekniska området.
– Som tekniskt universitet vill vi gärna få in en ”touch” it och teknik även för lärarna och sjuksköterskorna – men det gör ju inte att det faller in under it-kompetens, säger Jonas Ekman.
Både KTH och Chalmers har också med digitalisering bland de ledord som ska in brett i alla deras utbildningar.
Det är heller inte bara studenter som börjar på de renodlade it-utbildningarna som kommer ut med en djup it-kompetens konstaterar Jörgen Blennow.
– De som börjar på exempelvis teknisk matematik kan välja att göra sin master i data/it, samma för studenter som kommer från fysikhållet. Så vi ska inte stirra oss blinda på bara it-programmen utan det finns också andra studentgrupper som är väl skickade att bidra till digitaliseringen, säger han.
