Under lång tid har vi inte behövt bekymra oss så mycket kring hur vi betalar – det har bara funkat. Det konstaterade Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningar på Riksbanken vid ett frukostseminarium kring just framtidens betalningar.

Men lagom till Riksbankens 350-årsjubileum är betalningarna i blickfånget. För det är inte längre självklart vad man faktiskt ska betala med. Tar de kontanter? Tar de kort? Ska jag betala med Swish?

Dessutom väljer många aktivt efter var vi kan använda det betalmedel vi föredrar konstaterar Jacob de Geer, vd på Izettle.

– 25 procent av dem som vill betala med kort eller liknande lämnar butiken om det inte går, säger han.

Sedan 2008 har kontantbetalningarna gått ner med 40 procent och som CS skrivit om tidigare har forskaren Niklas Arvidsson på KTH och hans kollega Jonas Hedman på Handelshögkolan i Köpenhamn kommit fram till att handlarna inte längre kommer att ta emot kontanter från den 24 mars 2023. Ett datum framräknat efter när den minskande kontantanvändningen och handelns ökade kostnader för kontanthantering når den kritiska punkt då det helt enkelt inte lönar sig för handlarna att ta emot kontanter längre.

Och då är handeln inte först i ledet konstaterar Bengt Nilervall, betalningsexpert på Svensk Handel.

– Vi är sista utposten – parkeringsavgifter, kollektivtrafik, hotell och restaurang har redan lämnat kontanter i stort sett.

Läs också: Efter kontanter och kort – nu vill handeln att vi ska betala med mobilen

Det handlar alltså inte om något beslut från regeringen – rent lagligt väntas kontanterna hänga kvar betydligt längre.

Är det då bra att vi blir av med kontanterna? Nej, det tyckte ingen i panelen som bestod av Niklas Arvidsson, Bengt Nilvervall, Jeanette Jäger vd på Bankgirot, Nils Svartz från MSB och Jacob de Geer vd på Izettle.

– För många är det inga problem alls, men för vissa grupper är det stora problem – som äldre, immigranter och småföretagare ute på glesbygden. Och det är ett problem, säger Niklas Arvidsson.

Det hela kompliceras ytterligare av beredskapsperspektivet. Nils Svartz konstaterar att vi sedan några år rustar upp vårt totalförsvar och att en del av det är att se till att vårt finansiella system är robust.

– Vi har ett stort beroende av el och elektriska kommunikationer – är systemen tillräckligt robusta? Har vi tagit höjd för riskerna, säger han.

Han pekar på ett av riskscenarior som försvarsberedningen laborerar med och som handlar om en attack i gråzonen – inte ett direkt krig – där just el och elektroniska kommunikationer sänks.

– Även om Riksbanken har reservkraft – hur ser det ut i andra änden? Och hur länge räcker det med diesel till Riksbankens generatorer om det inte går att få tag på mer diesel på bensinstationen för att pumpen där kräver el?

Nils Svartz konstaterar att det finns mycket som de olika betalningsaktörerna måste fundera på – som hur länge vi egentligen klarar att betalsystemen ligger nere. En vecka? Ett dygn?

– Vi behöver en plan B.

Läs också: Så rustar Riksbanken när betalsystemen utmanas

Men trots att det finns risker med att överge kontanter så tror ingen i panelen att vi på sikt kan behålla dem.

– Jag tror att man fortfarande ska ha dem hemma men det är nog inte den framtida lösningen, säger Nils Svartz.

Den Riksbanksutredning som pågår just nu har också fått som extra uppdrag att titta på utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle och väntas komma med ett delbetänkande redan i sommar.

På frågan om vad de hoppas på från den utredningen stod e-kronan högt upp på önskelistan hos paneldeltagarna.

– Jag är nyfiken på e-kronan, säger Jeanette Jäger.

Och Niklas Arvidsson konstaterar att lagen idag inte tillåter Riksbanken att ge ut en e-krona – något han hoppas att utredningen öppnar för.

Jacob de Geer pekar på e-kronan som ett ”innovationsfundament för Sverige”.

– Så kan vi gå i bräschen för digital finansiell utveckling. Vi har kommit otroligt långt i Sverige när det gäller det kontantläsa samhället och det vore fantastiskt om det ledde till att vi inför e-kronan. Att lagstifta om att ta emot kontanter vore fullständigt vansinnigt, säger han.

Vem skulle motiveras att sätta in sina pengar på ett konto utan ränta på Riksbanken, frågar en man i publiken.

– Trots nollräntealternativet är det väl starkare än ett bankkonto –men få konsumenter skulle byta ändå, vi är tröga med att byta banktjänster. Skulle KTH betala ut min lön i e-kronor – då skulle det ske en stor förändring. Men det kommer att dröja, säger Niklas Arvidsson.