Statens stora upphandling av Programvaror och tjänster pågår just nu för fullt. Totalt handlar det om fem olika ramavtal, som totalt beräknas omsätta 7 miljarder kronor.

I två av fem underkategorier, Programvarulösningar och Licensförsörjning, har Kammarkollegiet meddelat tilldelningsbeslut. Och som vanligt har dessa beslut inte fallit i god jord, utan besluten har överprövats och ligger för avgörande i Förvaltningsrätten. Licensförsörjning har ett totalt beräknat värde på 2,8 miljarder kronor och Programvarulösningar beräknas omsätta 3 miljarder kronor.

En stor del av den kritik som nu riktas mot Kammarkollegiet handlar om att det saknas kvalitativa bedömningskriterier i upphandlingen. Istället är det strikt så att en leverantör antingen får godkänt eller icke godkänt på det underlag man lämnar in.

Läs också: Vrede mot Skatteverkets konsultupphandling: "Det är kränkande"

Med en så svartvit bedömning plus det faktum att flera leverantörer anser att det är otydliga krav om vad som förväntas har väckt en hel del irritation över upphandlingen av Programvarulösningar.

– Det har varit lite konstigt hanterat och en i övrigt konstigt formulerad upphandling. Jag tror att det största problemet är att det inte har handlat om vad leverantören kan leverera, utan om de lyckats hitta en specifik programvara. Vi har i många fall haft flertalet lösningar som löser programvarubehovet men på grund av andra begränsningar som inte handlar om pris, kvalitet eller funktion har vi inte kunnat använda de lösningarna, säger en av leverantörerna.

– Sådana begränsningar anser jag, och nog många med mig, som problematiska. Därefter har många fått möjlighet att komplettera uppenbara feltolkningar eller skrivningar i det i många fall svårtydda materialet, men därefter blivit informerade om att förändringen varit för stor för dem att ta hänsyn till.

Leverantören utvecklar vad som borde gjorts annorlunda:

– Hade de skrivit ett exempel på en programvara som uppfyller deras funktionskrav istället för att låta alla leverantörer försöka tyda konstigt formulerade funktionskrav så hade antalet överklaganden varit minimalt och antal inskickade anbud att jämföra mellan varit mycket större. Då hade det snarare handlat om med vilka priser man löser myndighetens krav på önskad kvalitet och funktion snarare än hur leverantörer uppfattat deras funktionskrav. Vissa begränsningar i upphandlingen är enligt mig bara onödiga.

På Kammarkollegiet avfärdar man kritiken:

– Vi efterfrågar aldrig en specifik programvara. Våra krav handlar istället om att till exempel tillhandahålla ett CMS, och sedan är det upp till anbudsgivaren hur den bäst kan tillhandahålla det. Inom Licensförsörjning finns det kravställning på mervärde om anbudsgivaren har högsta partnerstatus hos de 15 största licensgivarna, säger Daniel Melin på Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet.

Och att den stora mjukvaruupphandlingen får kritik låter han inte särskilt överraskad över.

– Att de som förlorar tycker det är orättvist och att vi är dumma i huvudet är vi vana vid. Det sker varje år, säger han.

Läs också: Nu ska kommunerna digitaliseras – ”det finns en otrolig vilja”

När det gäller kritiken om varför det saknas kvalitativa frågeställningar och bedömningar, och att det bara finns nivåerna godkänt eller icke godkänt, konstaterar Daniel Melin att det är ett tydligt krav som finns i lagen om offentlig upphandling, LOU. Och att det kravet har blivit ännu hårdare och tydligare efter en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, 2016 ref. 37.

I den domen kommer HFD fram till att en upphandlande myndighet inte får avvika från ett obligatoriskt krav. I det fallet handlade det om Nacka kommun som först hade gett tilldelningsbeslut till Sodexo, trots att bolaget inte hade uppfyllt det obligatoriska kravet att specificera mängden enkelomättat fett i den näringsberäkning, som enligt förfrågningsunderlaget skulle redovisas i anbudet. Slutsatsen blir att den upphandlande myndigheten måste förkasta ett anbud som inte klarar de obligatoriska kraven.

– Det är ett obligatoriskt krav enligt LOU. Tidigare fanns det utrymme för lite mannamån där man kunde göra lite avvägning. Men domen från HFD ändrade på det. De obligatoriska kraven är nu stenhårda, så vi har inget utrymme att göra den typen av avvägningar längre. Står det på ett visst sätt så är det så, konstaterar Daniel Melin.

Här är de bolag som har fått tilldelningsbeslut

Licensförsörjning
Atea, Crayon, Dustin, Pulsen och Software One

Tilldelningsbeslutet har överprövats av Chas, Fujitsu, Insight och Redbridge.

Programvarulösningar
Atea, Crayon, Cybercom, Dustin, Forefront och Redpill Linpro

Tilldelningsbeslutet har överprövats av Chas, HiQ och Redbridge.