Det fanns en tid då Sverige låg i framkant vad gäller digitalisering. Men ungefär samtidigt som resten av EU insåg vilka fantastiska möjligheter som öppnar sig om man fokuserar på att människor verkligen kan använda systemen och inte bara teknikdelen, då släppte Sverige idén om tillgänglighet för alla.
Ett direktiv på EU-nivå implementeras i samtliga medlemsländer. Direktivet omfattar offentlig sektors webbplatser, intranät, dokument och appar som måste uppfylla krav på tillgänglighet. Men den svenska regeringen har meddelat att Sverige inte hinner med att presentera en svensk lagtext.
För alla de myndigheter, kommuner, universitet, kulturinstitutioner, vårdgivare, skolor, statliga och kommunala bolag som omfattas av lagen är det naturligtvis frustrerande att det inte finns en detaljerad svensk lagstiftning att förhålla sig till.
Läs också: AWS om nya Cloud Act: ”Vi kommer att följa lagen”
Man räknar med att 10–20 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Vi har en växande grupp äldre som upplever att syn, hörsel, balans och motorik förändras. Dessutom har vi personer med annat modersmål än svenska som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation på svenska. Sammantaget handlar det om stora grupper i samhället som har behov av att digitala resurser är skapade på rätt sätt.
Att 2018 vara utestängd från digital information och tjänster innebär väsentligen sämre möjligheter till studier, arbete, att delta i demokratiska processer som exempelvis val, tillgång till kultur och fritidsaktiviteter och mycket mer. Det är ett stort samhällsekonomiskt slöseri att inte inkludera alla i de möjligheter digitaliseringen kan innebära.
För ett drygt år sedan skärptes lagen om offentlig upphandling vad gäller krav på tillgänglighet, men trots det fortsätter offentlig sektor att ställa i bästa fall luddiga krav på sina it-system. I en undersökning som Funka gjort på uppdrag av Microsoft framgår att endast 12 procent av Sveriges upphandlare känner till de krav som ska ställas vid upphandling av it.
Sverige har råd att säkerställa att digitaliseringen kommer alla till godo. Spanien, Italien och många andra länder har exempelvis haft lagstiftning på området under många år, medan Sverige verkar helt yrvaket. Skulle tillgänglighet få en bråkdel av den finansiering som ägnas åt bredbandsutbyggnad och andra infrastruktursatsningar skulle de system som lanseras kunna användas av fler.
Läs också: GDPR: Här är allt du behöver veta om EU:s nya dataskyddsregler
Den 23 september börjar webbtillgänglighetsdirektivet gälla. Strax dessförinnan ska väljarna bestämma vem eller vilka som ska skapa förutsättningar för vår framtida digitalisering. Det är hög tid för partierna att visa framfötterna vad gäller tillgänglighet.
Susanna Laurin
Vd på Funka, FN-organet G3ict:s och branschorganisationen IAAP:s representant i EU.
