Nyligen gjorde EU-kommissionen klart att EU ska gå på offensiven inom AI och försöka komma ikapp och förbi USA och Kina som i dag leder med hästlängder.

Fram till slutet av 2020 ska 200 miljarder kronor investeras i AI men det är inte nog om det inte också finns tillgång på data. Utan data är AI inte mycket värt helt enkelt.

Andrus Ansip, kommissionär med ansvar för den digitala inre marknaden, har flera gånger tryckt på just detta och pekat ut två viktiga åtgärder för att öka datatillgången – ett fritt flöde av offentliga data inom EU och att accelerera arbetet med öppna data. 

Om man tar bort hindren så att data kan flyttas mellan länderna i EU så beräknas EU:s BNP öka med fyra procent fram till 2020 enligt en studie som Deloitte gjort på EU-kommissionens uppdrag.

Läs också: Sverige tar silver – men vem är bäst och sämst på digitalisering inom EU?

Så vad innebär då det? Det så kallade fria flödet av icke-personliga data betyder helt enkelt att inga enskilda medlemsländer ska kunna kräva att data måste behållas och behandlas inom landets gränser, något som i dag är fallet i en del medlemsländer.

De här begränsande reglerna skapar också svårigheter med att byta exempelvis molnleverantör genom att låsa in användare i ett land. 

Självklart ska det finnas vissa begränsningar för vilka data som får flöda. EU-kommissionens ståndpunkt är att endast sådant som gäller ländernas säkerhet ska undantas från rörligheten. Men ministerrådet har enats om en gemensam ståndpunkt så nu förhandlas en slutgiltig version av förslaget. Så hur stora undantagen till sist blir får vi se när det är klart.

EU-kommissionen räknar dock med att ett beslut ska tas före årsskiftet.

Och den andra viktiga delen för att öka tillgången till data gäller öppna data. I april kom EU-kommissionen med ett förslag om att revidera det tidigare så kallade PSI-direktivet där EU:s medlemsländer åläggs att göra information mer tillgänglig för allmänhet och näringsliv. Just det område som är Sveriges akilleshäl när det gäller digitalisering – i senaste mätningen låg vi på 21:a plats i EU.

Bland annat handlar det om att även den allmännyttiga sektorn och transportsektorn ska täckas av direktivet –något som de inte gör i dag trots att data därifrån har stor användningspotential. Man vill också se till att den offentliga sektorn slutar ta så mycket betalt för sina data som den ofta gör i dag.

Läs också: Håll ögonen på EPR – nästa EU-smocka efter GDPR

London Transport är ett bra exempel på hur stor potential öppna data kan ha enligt svenska Jörgen Gren som sitter i kabinettet för Andrus Ansip, kommissionär med ansvar för den digitala inre marknaden.

– De har frigjort 200 olika dataset i fler omgångar – sådant om hur många resenärer som åker med olika avgångar men också hur många som hyr cyklar utanför stationerna och vart de åker och en mängd andra saker, säger han.

– I dag finns ett ekosystem med 14 400 utvecklare som har tagit fram 600 olika applikationer och totalt har det gett London Transport ett mervärde på 100 miljoner brittiska pund.

När de skarpare kraven på att öppna offentliga data kan finnas på plats är långtifrån klart eftersom förslaget släpptes bara för en månad sedan, men om allt går som kommissionen hoppas blir även det klart före årsskiftet.