En modernisering av vårdens it-plattformar står för dörren. Alla landsting utom de åtta som använder journalsystemet Cosmic är på gång att upphandla nya vårdinformationssystem.

Hittills har bara Region Skåne gått i mål – valet där föll på amerikanska Cerner och budgeten ligger på en miljard. Västra Götalandsregionen räknar med att vara i mål i september och den så kallade Sussagruppen, där landstingen i Västerbotten, Västernorrland, Örebro, Sörmland och Blekinge ingår, räknar också med att det blir klart i höst. Ett antal ytterligare landsting har möjlighet att avropa på det avtalet.

Stockholms läns landsting ligger sist i raden och räknar med att slutföra sin upphandling under andra halvåret 2019.

Men när all energi satsas på de kommande systemen hamnar de vi har nu i bakvattnet. CS har tidigare rapporterat om hur Stockholms läkarförening larmar om en it-miljö som är körd i botten.

Läs också: Dåligt integritetsskydd i journalsystem – Datainspektionen kräver snabba åtgärder

I dagarna kom Datainspektionens granskning av Region Skånes vårdsystem. Det lever inte upp till den tio år gamla Patientdatalagens krav slår Datainspektionen fast.

Men de är inte ensamma om konstaterar Maria Bergdahl som lett granskningen.

– Dessvärre är det så att bland de vårdgivare vi granskat så är det i praktiken alltid brister i behörighetstilldelning, logguppföljning och spärrfunktioner i journalsystemen, säger hon.

Och en person med insyn i landstingsvärlden säger till CS att granskningen av Skåne skapar rejäl stress ute i landet.

– Ja, mer än GDPR skulle jag säga. Och när vi ser oss om i Europa så är det ett större problem i Sverige, delvis för att de inte har spridit uppgifter mellan vårdorganisationer på samma sätt och heller inte har personnummer.

Landstingen själva vet också med sig att de inte klarar lagstiftningen. I den årliga rapport kring statusen i landstingens it-miljö som tas fram av den så kallade Slit-gruppen som samlar landstingens it-strateger och it-chefer uppger bara två landsting att de är klara med anpassningen till patientdatalagen, 17 är delvis klara och ett har påbörjat arbetet.

Frågan är om landstingen ens lyckas få de gamla systemen att möta kraven – i stället pekar det mesta mot att det finns brister kvar tills de nya är på plats.

– Eftersom alla handlar upp nu nöjer de sig med att knappt underhålla sina gamla system. Av nyinvesteringar som borde göras ser vi noll eller intet. Förmodligen vill man inte kasta ”goda pengar” på gamla system, säger Håkan Nordgren, läkare och mångårig konsult inom vård-it.

Läs också: Trots snack om digitalisering – stiltje i landstingens it-satsningar

Men det får också konsekvenser – de närmaste åren skapas ett glapp där systemstödet sviktar.

I samband med Stockholmsläkarnas kritik konstaterade innovationslandstingrådet Daniel Forslund (L) att det har varit eftersatt i många år.

– Man har helt enkelt inte satsat så som man borde. Det gäller både Stockholm och andra landsting – och även privata vårdgivare – att vi underinvesterat under lång tid. Det är ju också därför vi skrotar den it-miljö vi har och upphandlar en ny lösning, och den processen pågår just nu.

Håkan Nordgren tror att det kommer att bli sämre innan det blir bättre.

– Ja, definitivt. Betänk också att det enligt tidsplanerna för upphandlingarna räknar med att nya system ska vara på plats om tre år men att det snarare handlar om fem år om man räknar med överklaganden och liknande.

Håkan Nordgren pekar också på att även de steg framåt som görs inte får genomslag förrän de nya systemen är på plats.

– Före sommaren förväntas en nationell läkemedelslista röstas igenom i riksdagen. Men det är svårt att få den att fungera med de gamla systemen och det är knappast något man satsar på. I stället väntar man in de nya systemen.

Införandet av de nya systemen är i sin tur inte en helt enkel resa.

Daniel Forslund har tidigare jämfört det med flytten till Nya Karolinska.

– Att flytta in i Nya Karolinska var tufft, men att flytta in i ett nytt it-system blir ännu tuffare. Det berör alla i landstinget. Men även om det är en påfrestande tid så skapar det också möjlighet att jobba modernt i team och också närmare patienterna och forskningen.

Det stämmer väl med erfarenheterna från vårt grannland Danmark där Köpenhamnsområdet upphandlade det amerikanska systemet Epic för fem år sedan. Projektet har fått hård kritik från läkarhåll. det har talats om kaosliknande införande.

Läs också: Bedrägligt lugn inför big bang i svensk e-hälsa

Ett sätt att undvika det är att bädda bättre. De som arbetar med upphandlingarna talar om vikten av att förbereda och utbilda personalen ordentligt.

– Vi har startat flera gemensamma projekt för att konkretisera hur vi ska arbeta med verksamhetsutveckling och standardisering när den nya it-plattformen är på plats, säger Ulrika Landström, chef för digitalisering iRegion Örebro län och ordförande inom Sussagruppens upphandling och samverkan.

Hon pekar också på att det nationella arbetet med informatik börjar betala sig nu när alla moderniserar sina system samtidigt.

– Vi har gemensamma projekt inom området hälsoinformatik och utdata vilket är en förutsättning när man jämför olika data, det har varit en utmaning tidigare.

Men trots att det talas om utbildning och delaktighet så finns en oro för tuffa införanden, skenande kostnader och att de plattformar som implementeras inte håller måtten.

It-experten Mats E Löfström är en av dem som är skeptisk – han anser att det krävs en nationell plattform för kommunikation inom svensk e-hälsa byggd på standarder för att lyckas. I en debattartikel nyligen skrev han: ”Vi är många som menar att man i upphandlingarna inte kan bygga vidare på grunden i den svenska vårdens it-miljö, att den inte håller måttet”.

Mats E Löfström
Mats E Löfström.

Håkan Nordgren är också tveksam – inte minst till de budgetar som avsatts för upphandlingar och införande.

Han pekar på att exempelvis Helsingfors beräknade budgeten till 780 miljoner euro redan innan man startade, nästan åtta miljarder kronor alltså, medan Region Skåne har en budget på en miljard kronor och Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting ligger på 2,2 miljarder kronor var.

– Jag undrar vad det är som gör att vi kan klara det ohyggligt mycket billigare. De är knappast sämre it-människor än oss. Och om kostnaderna skenar senare så riskerar vi en svekdebatt, säger Håkan Nordgren.