I två år har Lantmäteriet drivit ett innovationsprojekt för att se om och hur blockkedjetekniken kan användas för att hantera och förenkla processen kring fastighetsköp. Projektet har drivits tillsammans med ett antal andra aktörer – Kairos Future, SBAB, Telia, Landshypotek bank, Chromaway, Skatteverket och Evry.
Och nu har ett första delmål nåtts – på måndagen demonstrerades nämligen ett fastighetsköp som skedde med blockkedjeteknik.
Det hela gällde en Gotlandsfastighet och köpare, säljare, berörda banker och mäklare gick inför publik igenom ett antal steg i transaktionsprocessen.
För varje steg i processen där en part signerade digitalt på sin mobil gick informationen till de andras mobiler och så signerade de i sin tur i den ordning som processen gick tills det hela var avslutat.
Just transparensen och säkerheten är blockkedjeteknikens riktigt stora fördel enligt Mats Snäll, projektledare och digitaliseringschef på Lantmäteriet.
– Det viktigt vid en transaktion är just att kunna göra informationen säker – att veta att ingenting kan förvanskas på vägen. Och då är det här den bästa tekniken hittills.
Läs också: "Många säljer gamla lösningar som nya genom att hänvisa till blockkedjan"
Men det finns också andra stora effektivitetsvinster när man använder sig av blockkedjetekniken.
Alla som köpt hus vet att det hela landar i en bibba papper som är mer eller mindre oöverskådliga för kunden. Att kunna göra den tidsödande processen kortare och dra ner på mängden pappersdokument har en stor besparingspotential. För det är stora pengar vi pratar om – totalt är det svenska fastighetsbeståndet värt 12 000 miljarder kronor.
Enligt aktörerna i projektet kan den minskade administrationen spara flera miljarder kronor per år, inte bara för dem utan även för kunderna. Och det kan också leda till ytterligare vinster eftersom innovationstakten höjs och nya affärsmöjligheter skapas – vilket beräknas leda till besparingar och värdeskapande på tre till fem miljarder per år.
Totalt finns runt 60 miljarder kronor i räntenetto för bolån ute på de svenska bankerna och i och med att de digitala lösningarna skapar möjligheter till ytterligare konkurrens kan det också leda till att bolåneräntorna kan sänkas med upp till 0,25 procent.
Men även om man nu visat att blockkedjan fungerar bra för fastighetstransaktioner så är det inte full rulle framåt på den vägen riktigt ännu.
För efter att ha tagit detta första steg är nästa steg – att fundera.
– Ja, vi funderar just nu – för vi vill göra nästa steg i någon form, säger Mats Snäll, projektledare och digitaliseringschef på Lantmäteriet.
Fortfarande finns nämligen flera frågor kvar att reda ut. För det första finns en del juridiska oklarheter även om Kairos Future i en rapport kopplad till projektet skriver att en verifierad blockkedjetransaktion är fullt möjlig enligt svensk rätt. Det avgörande är i stället att få bred acceptans hos allmänheten kring blockkedjan som ett bevismedel som anses tillräckligt pålitligt.
Läs också: Krockar blockkedjan med GDPR? Ja – och nej
GDPR kommer dock in som lite av en dark horse – hur ska man se på den information som finns i kedjan och som inte kan tas bort? Och kan de smådelar, hashfunktioner, som fungerar som digitala fingeravtryck för alla delar i kedjan och som förändras vid minsta manipulation ses som personuppgifter exempelvis?
I rapporten från Kairos Future föreslås att förvaltningsansvaret för blockkedjan ska ligga hos myndigheter. På så sätt blir de registreringar som görs där till allmänna handlingar som kan begäras ut. Och då sparar man också bara sådant som bör vara allmänt.
Samtidigt ska tredjepartsleverantörer som skapar tjänster kunna släppas in i systemet utan att de handlingar ska betraktas som allmänna och det kan göras genom en praxis som kallas ”eget utrymme” och som redan används för e-tjänster. De handlingar som landar där anses vara under teknisk bearbetning och inte som inkomna till myndigheten och undantas därmed från offentlighetsprincipen.
Mats Snäll tror också att frågorna delvis kommer att lösas genom att man håller blockkedjor slutna och tillgängliga bara för de parter som ingår.
För att blockkedjan ska fungera för fastighetsöveråtelser krävs också att digitala transaktioner tillåts och det är något som är på gång i och med att EU-förordningen Eidas att bli svensk lag i slutet av september.
– Juridiken är helt avgörande för att vi ska gå vidare – för att vi ska kunna acceptera digitala kontrakt exempelvis. Men det finns också viktiga frågor kring hur vi ska samverka i distribuerade nätverk.
Än så länge är blockkedjan inte ett alternativ för hela det fastighetsregister som finns hos Lantmäteriet. Men det kan förändras tror Mats Snäll.
– Just i dag så ser vi svårigheter med det men det kan ändras om något år. Då kanske det är intressant att lägga ut delar av det i en blockkedja. Vi är en datadriven organisation och vill använda oss av bästa möjliga teknik för att lagra information. Och det är något som är angeläget för alla registermyndigheter.
