Branschens skriande kompetensbrist fortsätter att gäcka konsultbolagen, som alla har sina egna sätt att försöka komma runt problematiken. Det finns dock stora möjligheter att hitta välutbildad personal om man tittar bortom kravet att konsulter måste kunna svenska.

Om man tittar på statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, så ser man att andelen högskoleutbildade inom de för it-branschen mest lämpliga kategorierna ”naturvetenskap, matematik” och ”teknik, tillverkning” som är födda i utlandet under 2016 och 2017 låg runt 33 procent. De siffrorna inkluderar de personer som har tagit examen samt de som är forskarutbildade.

Att kunna svenska är så klart viktigt på arbetsmarknaden. Men många av it-bolagen har verksamhet som bedrivs på engelska och för en bransch på ständig jakt efter duktigt folk kan man tänka sig att goda kunskaper i engelska räcker gott och väl.

Läs också: Branschen skriker efter kompetens – men vad gör it-bolagen själva?

Men trots att it-branschen gärna talar om mångfald så finns det en stor avvikelse i statistiken. För om man tittar på andelen utlandsfödda inom dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster och telekommunikation, så låg andelen utlandsfödda enbart på 15 procent 2016.

En bransch som skriker efter folk och som har en tydligt internationell prägel borde kunna komma upp i en högre andel utrikesfödda. På analysföretaget IDC ser man att det finns en väldigt tydligt outnyttjad potential här.

SCB:s statistik visar dessutom att det kan ta lång tid för flyktingar att få jobb. Under 2016 tog det fyra år att få ut 50 procent av de som kommit hit med flyktingskäl i arbetslivet. Statistiken gäller flyktingar med eftergymnasial utbildning. För kvinnorna visar statistiken att det tar åtta år, medan motsvarande siffra för männen är tre år.

– Uppenbarligen finns det mer vi kan göra för att använda den kompetens som finns. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen behöver underlätta för högutbildade flyktingar att få tillstånd att arbeta i landet, och köpare och säljare av konsulttjänster behöver inse att språkkravet inte alltid behöver vara uppfyllt, säger Martin Sundblad, analyschef på IDC och utvecklar resonemanget:

– Forskning visar entydigt att mångfald främjar kvalitet och kreativitet i leveransen. Att vi prövar immigration är viktigt, men att vi inte använder den kompetens vi får, är inte effektivt för samhället.

Ett konsultbolag som gärna slår ett slag för ökad mångfald är Polar Cape. Vd Simon Forshaw säger att han vill att företaget ska spegla samhället, och konstaterar att om fler företag tänkte så skulle det underlätta integrationen i Sverige.

Simon Forshaw
Simon Forshaw.

– Just it är särskilt lämpat för att kunna ta in folk med annan bakgrund. Det finns ingenting man måste ha med sig i kulturen för att kunna it. Som jurist måste du kunna svensk lag, och jobbar du inom hr behöver du veta mycket om den svenska kulturen, men it är väldigt internationellt, säger han.

Hur går man till väga för att hitta den kompetensen?

– Det bästa är att leta efter folk som är intresserade av att komma till Sverige. Ett annat sätt är att ta in nyanlända. Mindre erfarna konsulter kan till exempel få en junior roll och så kan de lära sig under resans gång, med hjälp av seniora konsulter samt utbildning. Seniora konsulter är oftast redo för uppdrag på direkten.

Läs också: Nytt branschlarm: ”Behövs 70 000 fler som jobbar med it”

Men trots engagemanget för mångfald har även Polar Cape upplevt att det finns problem med att ha konsulter som inte kan svenska.

– Det finns definitivt ett helt gäng med konsulter som vi kan anställa i Sverige, men vi vågar inte alltid eftersom vi måste kunna ta in konsulter vi kan sälja. Vi har sett gång på gång att även om konsulten som bara pratar engelska är lite bättre så väljer kunden den som pratar svenska om de ställs mot varandra. Vi har varit tvungna att ha stopp ett tag på ickesvensktalande, men tar in ungefär en per halvår. Vi brukar få ut dem till slut, men det är mycket svårare, säger Simon Forshaw, som gärna skulle se lite mer flexibilitet på flera håll.

– Ofta är svenska ett krav från kundens sida. Men ibland känns det som det är lite av bekvämlighet. Det är klart att det är enklare om folk pratar svenska, men man missar en chans att ta in den som har en annan bakgrund. Alla i vår bransch pratar så bra engelska så varför då begränsa? Jag skulle gärna se att fler företag skulle våga ta in engelsktalande, då skulle vi ha mycket större möjlighet att hitta rätt kompetens.