Regeringen har låtit OECD titta på hur Sverige egentligen står sig – hur väl förberedda är vi för den digitala transformationen?

Rätt bra på många områden var svaret som gavs när rapporten presenterades på fredagen. Generellt går det bra för Sveriges ekonomi och vi har en snabb BNP-tillväxt konstaterade Vincenzo Spiezia, senioranalytiker vid OECD:s direktorat för vetenskap, teknik och innovation, STI.

– Ni har en god ekonomi med en snabb BNP-tillväxt och digital transformation har varit en drivkraft för den svenska ekonomin under senare år. Ni är också bland de ledande i användningen av digital teknik och har mindre digitala klyftor än de flesta andra länder.

När det gäller bredband ligger ni också bra till med god tillgång och överkomliga priser, bland de bästa i OECD.

Men – trots att alla byggblock för den digitala ekonomin finns på plats finns det också mycket att göra, det framgår av den nästan 200 sidor långa rapporten. 

– Framför allt handlar det om brist på koordination, säger Andrew Wyckoff som är chef för STI-direktoratet på OECD.

– Det är inte unikt för Sverige, nästan varje land har de här problemen. Men det förstärks av ert decentraliserade styrelseskick med 290 kommuner, 21 landsting och självständiga myndigheter.

Han framhåller att det är avgörande att få med sig alla nivåer – från kommuner och uppåt – för att lyckas.

– Den digitala transformationen kan inte ske enbart uppifrån.

Läs också: Ny bit i regeringens AI-pussel – satsar på fortbildning

Och att bara ha tillgång till tekniken räcker inte i sig för att få en digital transformation till stånd.

– Tekniken finns i överflöd i Sverige, men det gäller att också använda byggblocken kreativt och det är svårare. Att även göra de mjuka investeringar som gör att de används på riktigt – men det tar tid, säger Andrew Wycoff.

Ett uttryck för den bristande koordinationen som OECD pekar ut i rapporten är det faktum att Sverige mitt ibland alla toppnoteringar på område efter område ligger på efterkälken när det gäller det nya internetprotokollet ipv6 – något som innebär att internetadresserna kan skalas upp ordentligt. Användningen ligger på 4,7 procent vilket är en bra bit under OECD-snittet på 10 procent och långt efter Belgien som ligger i ledning med 55 procent.

En orsak till det handlar om brister i den modell som används i stadsnäten enligt rapporten.

– Ett av era större hinder är koordinationen av de olika näten och få dem att arbeta ihop. Den låga implementationen av ipv6 är en indikator på det, säger Andrew Wyckoff.

Ett annat stort problem som han pekar ut är brist på ledning. OECD tycker det är bra att det finns en nationell it-strategi på plats, att vi har ett digitaliseringsråd, en statlig cdo och en digitaliseringsmyndighet på gång men det räcker inte.

– Det skulle behöva finnas ett starkare maktcenter i regeringen som kan börja dirigera orkestern på allvar.


ANNONS: Storsatsande eventet IBM Analytics University kommer till Stockholm 17-20 september 2018


När det gäller företagssidan så hänger de stora företagen med rätt bra – men de små och medelstora ligger efter.

– Egentligen är det ett dåligt begrepp att kalla det för små och medelstora företag – det handlar om 90 procent av företagen, säger Andrew Wycoff.

Och variationerna mellan företagen är också stora. De yngre företagen har det med sig från start medan de äldre ”har svårt att gå runt det digitala hörnet” konstaterar han.

Läs också: Sverige tar silver – men vem är bäst och sämst på digitalisering inom EU?

När det gäller it-säkerhet får Sverige tummen upp för att vi antagit en nationell strategi. Samtidigt påpekas att vi måste se till att på allvar få upp frågan på ledningsnivå.

– Det handlar inte om teknik utan om risk och hur den risken behandlas så att den minskas men samtidigt inte hindrar dig från att dra nytta av öppenheten i det digitala landskapet, säger Anne Carblanc, avdelningschef vid STI på OECD.

– Och det är inte en teknisk fråga utan en fråga för ledningen.