När digitaliseringsministern själv tittar tillbaka på vad som hänt under sina två år och särskilt det sista året efter att regeringens digitaliseringsstrategi presenterades så tycker han att det hänt mycket.

På regeringens hemsida har man under varje delmål i strategin samlat ihop alla initiativ som kan kopplas dit i långa uppräkningar av olika uppdrag som delats ut, samarbeten som inletts och råd som inrättats.

Några saker påbörjades redan innan strategin var klar och annat är resultatet av EU-förordningar och direktiv, som exempelvis den nya dataskyddslagen.

– Men det mesta har nog ändå kommit till efter att strategin kom, säger Peter Eriksson, MP.

Han tycker själv att hans två år som digitaliseringsminister har gått över förväntan, i alla fall hans egen förväntan.

– Ja, jag tycker att jag lyckats bättre än jag själv trodde. Engagemanget och drivet är stort i de här frågorna och regeringen arbetar mer intensivt med de här frågorna än tidigare, utan tvekan. Så jag känner mig ganska nöjd, säger han.

– Och att vi tagit klivet från tredje till andra plats i EU:s rankning nyligen visar att vi är på rätt väg. Så det går att göra saker även om regeringskansliet är en konstig maskin där det krävs mycket förhandlingar för att genomföra något.

Läs också: OECD: Sverige har allt på plats för digitaliseringen – men är dåliga på att sy ihop det

Samtidigt pekas ett antal svaga punkter i Sveriges digitaliseringsbygge ut i den OECD-rapport som presenterades häromdagen. Bristande koordination ses som ett av de största problemen.

Peter Eriksson håller med om den analysen och lyfter fram vår förvaltningstradition med självständiga kommuner och landsting och myndigheter som en orsak till det.

– Det gör att vi är dåliga på att samordna. Alla tar stort ansvar för sitt eget men det blir inte det där stora klivet tillsammans om man inte har ett tydligt ledarskap. Och vi som sitter i regeringen måste också ta ett tydligt ledarskap för att det ska kunna hända någonting.

OECD hade synpunkter på att även regeringen brister i ledarskap – att det är bra med en digitaliseringsminister och en cdo, men att det inte finns något riktigt tydligt maktcentrum som kan driva på.

Du som digitaliseringsminister kan ju inte peka med hela handen utan är beroende av olika departement – tycker du som OECD att det behövs ytterligare kraft? 

– Ja, det vore en väldig styrka att kunna lägga förslag på olika områden även när det inte ligger på det egna departementet. Det kan man ju också tänka sig att organisera på lite olika sätt – ett skulle kunna vara att man lägger rollen närmare statsministern. Ett annat att man ger mer befogenheter till ministern som har ansvaret för digitaliseringsfrågorna.

Peter Eriksson lyfter också en annan svaghet som OECD ser i Sverige, nämligen att det inte tydligare avsätts pengar i budgeten.

– Det hade varit bra, exempelvis att få med frågor som den mjuka infrastrukturen i den offentliga sektorn när det gäller digitalisering tydligare i budgeten. Det driver jag tillsammans med civilminister Ardalan Shekarabi.

Läs också: Ny bit i regeringens AI-pussel – satsar på fortbildning

Ett av de områden som Peter Eriksson särskilt lyfte fram när digitaliseringsstrategin kom var kompetensfrågan. Och där tycker han att det hänt en hel del.

– Ja, där har vi exempelvis gett pengar till Vinnova för kortkurser som riktar sig till yrkesutbildade. Och vi har ju dragit igång ett stort arbete inom AI och där har vi också kopplat det till kompetens genom att ge sju universitet i uppdrag att skapa vidareutbildning inom det området.

Han pratar också om skapandet av en digitaliseringsmyndighet som ett stort kliv framåt. Men allra stoltast är han över arbetet med bredbandsstrategin.

– Att vi lyckats få fram mål för hel Sverige, att 100 procent ska med. Det är tydliga och klara mål som i sin tur kräver fortsatta investeringar in i nästa mandatperiod. Alla är medvetna om att vi måste fortsätta satsa pengar för att klara det.

Finns det något område som är särskilt svårt – ett sorgebarn? 

– Ett område som jag tycker är svårt är det som vi kallar digital delaktighet. Det handlar inte bara om att det finns möjlighet för alla utan att alla också ska känna att de klarar av det. Fortfarande är det en halv miljon svenskar som inte vågar, kan eller vill vara med på nätet.

Och i takt med digitaliseringen så accentueras utanförskapet för dem som inte har digital kompetens konstaterar Peter Eriksson.


ANNONS: Storsatsande eventet IBM Analytics University kommer till Stockholm 17-20 september 2018


– Det blir en allt större nackdel. Man hamnar utanför på flera sätt, det blir dyrare att sköta sina banktjänster och det blir svårare att få del av offentliga tjänster. Det här är ett svårt område som vi jobbar en hel del med men det kommer att behöva göras en hel del framöver.