Så har it-politiken lyckats – kompetensbristen en ödesfråga

Digitaliseringen har gått från att vara ett särintresse till att bli en fråga för hela samhället och det märks på regeringens arbete med it-politiken också tycker David Mothander, förbundsdirektör på branschorganisationen IT&Telekomföretagen.

– Regeringen har varit rätt i sina olika ambitioner – men frågan är då om de gjort tillräckligt och där tycker jag man kan göra mer, säger han.

– Ber du mig om ett omdöme så tycker jag Peter Eriksson varit en väldigt nyfiken och intresserad minister – och mycket har skett. Men det ligger i sakens natur att jag vill att mer ska ske.

Han instämmer i både OECD:s och Peter Erikssons analys att koordineringen är akilleshälen.

– Den har inte varit tillräckligt stark. Det var helt rätt att utse en cdo för staten men för att lyckas måste man också ge rollen ett mandat, en tyngd att säkerställa förändring.

Han tycker också att alla delar av it-politiken måste ses i ljuset av innovation och tillväxt oavsett vilket departement frågan behandlas på. Som exempel pekar han på att frågor som säkerhet, upphovsrätt och integritet hamnar på Justitidepartementet där de synsätten inte följer med.

– Det borde finnas en chefsekonom på Justitiedepartementet som inte bara ser de strikt legala delarna utan också har ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Läs också: Digitaliseringsministern vill få mer muskler – ”bra om man kunde lägga konkreta förslag”

En annan viktig fråga är självklart kompetensförsörjningen. It-kompetensen kommer helt enkelt inte att räcka till för att digitaliseringen av samhället ska kunna fortgå. Det enda sättet är att fortbilda den befintliga arbetskraften – oss alla, anser David Mothander.

Där har det inte heller gjorts mycket ännu – det finns ingen plan för hur vi som enskilda individer ska kunna veta vad vi behöver och hur det ska länkas in i vårt livspussel. Därför efterlyser han en kommission för livslångt lärande som ska arbeta med frågan.

Hur tycker du oppositionen arbetar med de här frågorna?

– Det är ju regeringens fråga men jag kan ju konstatera att det här inte har drivits av oppositionen heller.

Tar digitaliseringen för lite plats i valrörelsen?

Nja, det är ju rimligt att den inte diskuteras för sig tycker han, men tillägger att alla börjar förstå att vad vi än ska göra och oavsett vilken politisk fråga vi talar om så finns det digitala förtecken och en digital bakgrundsbelysning.

– Det är bättre att tala om samhällsutveckling där den naturliga lösningen i dag alltid är digital. Vare sig det handlar om att matcha nyanlända svenskar till jobb eller att hålla Sverige levande så gör vi det genom att använda digital teknik.

David Mothander pekar också på att det finns en risk med att OECD rankar oss högt när det gäller digital mognad.

– I värsta fall kan det innebära att vi bara slår oss för bröstet och sedan lutar oss tillbaka. Vi behöver en hungrig regering som får ansvaret att driva digitalsieringen av hela Sverige.

Läs också: OECD: Sverige har allt på plats för digitaliseringen – men är dåliga på att sy ihop det

Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, tycker att tempot har höjts i it-politiken men tror att det kan sakta av framöver.

– Nu inrättas ju den nya Myndigheten för digital förvaltning som ska ta över ansvaret för sådant som öppna data och e-legitimation. Och det tar tid att komma på fötter så där kommer vi att se ett tapp i tempo, säger hon.

Bland det viktigaste som regeringen gjort är att man faktiskt börjat titta på säkerheten tycker hon.

– För första gången har vi en cybersäkerhetsstrategi och innehållet i den kan självklart diskuteras men det är viktigt bara att den finns på plats. Även digitaliseringsstrategin och Digitaliseringsrådet är viktiga byggstenar – men det finns också mycket kvar att göra, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Kompetensbristen är det som oroar henne mest.

– Det har funnits varningssignaler under lång tid men de har inte riktigt tagits på allvar. Framför allt är det extremt lite säkerhet med i högskoleutbildningarna. Där handlar det väldigt lite om nätnivån och mer om frontend, spel och video.

Det finns ett enormt behov av kompetens inom grundläggande infrastruktur framhåller hon.

– Inte minst inom domännamnssystemet.

Läs också: Hon blir chef över nya digitaliseringsmyndigheten 

Användbarhetsexperten Jonas Söderström på Inuse är inne på ett annat spår – han vill snarare mana regeringen att inte ha för bråttom framåt.

– Jag skulle nog vilja säga att it-politiken präglas av en naiv aningslöshet. Man har för bråttom – och då händer sådant som med Transportstyrelsens it-outsourcing. Och frågan är om man dragit lärdom av det, säger han.

Han pekar också på andra projekt som gått snett som när Polisen för ett antal år sedan fick lägga ner sitt stora it-projekt Pust.

– Nästa gång är det något tredje. Risken att hamna på efterkälken är inte större än de riskerna. Det gäller att ha lite is i magen, arbeta tålmodigt och systematiskt och inte rusa på. Och att förstå vidden av den komplexitet som digitaliseringen håller på att skapa, säger Jonas Söderström.