Varmaste sommaren i mannaminne. Det säger vi redan nu om sommaren 2018. Det går inte att komma undan, inte ens på en sajt om it-nyheter. För Sveriges, ja hela den norra delen av jordklotet, har ju sålt in det kyliga vädret som den stora fördelen med att placera datahallar just här. En fördel som i det stora hela håller sig. Men värmen har fått ägarna till datacenter i vårt avlånga land att lägga om nedkylningsplanerna något.

För det kostar på att kyla ner.

– Ja, det är dyrare för oss att kyla ner nu när det är så varmt. För vi använder kylkompressorn mer än annars. Men det är inte signifikant för budgeten på något sätt, säger Peder Bank, vd för Interxion.

Bolaget har i dag fem datacenter i Stockholmsområdet som totalt omfattar 6 000 kvadratmeter hall med utrustning. För att kyla ner dem använder de tre metoder berättar Peder Bank.

– Vanlig kylkompressor, ungefär sådana som finns i vanliga kylskåp. Sen har vi frikylning som kan liknas vid kylarsystemet på en bil. Vattnet förs via ett kylaggregat och håller temperaturen nere i hallen. För att det ska fungera måste temperaturen vara under 18 grader. Då det har varit så varmt här varmt har vi bara kunnat köra några timmar på natten, säger han.

Läs också: Klirr i kassan hos molnjättarna – när företagen lägger om it-strategi

Exakt hur mycket pengar som går åt, om hur mycket mer det kostar i den här värmen går han inte in på. Men för att ha något att jämföra med avslöjar bolaget att kostnaden för frikylning är ungefär en tiondel mot om man använder kylkompressorer.

Det tredje benet de står på är fjärrkylning. Precis det motsatta till fjärrvärme. Datahallen tar emot kylt vatten från Stockholm Exergi, tidigare Fortum Värme. Vattnet håller 14 grader och ventileras genom deras system för att sedan skickas tillbaka, temperaturen är då minst 22 grader.

– Syftet med den här lösningen är att använda men inte förbruka. Restvärmen kan återanvändas till att värma upp hus och bostäder. Vilket vi gör vinter, vår och höst. På fem timmar genererar vi lika mycket energi som det krävs att värma upp ett hus under ett år, säger han.

Energibolaget Stockholm Exergi har Interxion som kund och säger att datahallarnas energiförbrukning egentligen är relativt oberoende av väder. Förbrukningen går inte upp nämnvärt bara för värmen letat sig upp över 30-strecket i flera dagar. Hur mycket energi en server förbrukar hänger mer på hur mycket kunden använder den. Däremot ligger utmaningen i hur man ska få kylningsprocesserna att fungera en varm sommar.

Datahallarna i Stockholmsområdet är långt ifrån så stora som till exempl Facebooks hallar i Luleå. Men det blir ändå en del energiförbrukning, I snitt landar de på en kontinuerlig förbrukning på mellan 500 kilowatt och 1 megawatt. Det finns de mindre, och de som förbrukar mer. I slutenänden blir det ungefär 900 gigawatt-timmar om året. Men då ska man också komma ihåg att en del kunder har hallar stora som en garderob, andra tusentals kvadratmeter.

Läs också: Microsoft sänker ner datacenter i havet

Den stora fördelen som Erik Rylander gärna lyfter fram är att man genom att använda Fjärrkyla kan man ta till vara den värme datahallen genererar. Det uppvärmda vattnet förs vidare till hushåll runt om i energinätet. Energibolaget kan sedan ta hand om energi,

– Vi köper värme från datacentren men under sommaren har våra kunder ett mindre värmebehov. Men vi garanterar att vi köper energi två tredjedelar av året. Generellt sätt försöker vi ta till vara värmen så gott det går, men när det inte finns något behov av den kan vi inte det. Det går inte att lagra värme i dag, säger han.

Värt att veta är också att globalt använder datahallarna tre procent av den producerade elenergin. I Danmark väntas datahallarna förbrukning uppgå till tio procent av elenergiproduktionen inom fem, sex år.

– Det är ett större klimatavtryck än flygindustrin. De mest publika datahallsägarna som Facebook och Google har blivit mer medvetna om miljön och har investerat mycket i egen förnybar energiproduktion. Vissa av dem äger mer produktionskapacitet än medelstora energibolagen, säger Erik Rylander.

Läs också: Google biffar upp säkerheten i sina molntjänster

Långsiktiga klimatförändringar är något som kan komma att påverka bolagen som driver datahallarna. Digiplex datacenter norr om Stockholm är så långt det går anpassade efter det nordiska klimatet. Bland annat har de använt historisk global väderdata från branschorganisationen American society of heating, refrigeratin and air conditioning engineers, för att se högsta och lägsta temperaturer.

– Den senaste periodens temperaturer har varit extremt höga, men våra anläggningars kyllösningar är utformade för att vara mycket effektiva också under mer extrema förhållanden så som värmeböljor så de har fungerat precis som de är designade att göra, skriver bolaget i ett uttalande.

De lyfter också miljöfrågan och det avtryck branschen gör. Så långt de går försöker även de ta till vara den överskottsvärme de alstrar.

– I takt med en allt mer digitaliserad värld, och en därpå snabbt ökande utbyggnad av datacenter, så ökar också påfrestningarna på miljön i snabb takt. Digiplex ser allvarligt på detta och har därför som en medveten strategi att utveckla och driva hypereffektiva och hållbara datacenter vilka drivs på enbart ren återvinningsbar energi.