Antalet kakor som spårar besökare på europeiska nyhetssajter har gått ner med 22 procent, skriver Bleeping Computer. Det har forskare från universitetet i Oxford konstaterat efter att ha granskat användningen av kakor innan EU:s nya dataskyddslagar trädde i kraft, och månaden. April jämfördes med juli. GDPR vann laga kraft 25 maj i år.

200 nyhetssidor från Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Spanien och Storbritannien har granskats. När resultaten ställs samman och jämförts visade det sig att minskningen var störst på brittiska nyhetssidor där antalet kakfiler minskat med 45 procent. I Tyskland minskade de bara med sex procent medan de i Polen blev fler, där ökade de med 20 procent.

Läs också: Här är advokaterna som utvecklat AI-verktyg för GDPR – ”en testballong”

Webbkakor, cookies, kakfil, eller bara kaka. Kärt barn har många namn. Men syftet är kortfattat att information skickas från sajten till besökarens webbläsare så att den kan identifiera dig vid nästa besök. Olika komponenter på sajterna ansvarar för inställningarna för datafilerna. Forskarna tittade också på hur den nya dataskyddsförordningen påverkade de här inställningarna och komponenterna.

Till exempel kunde forskarna se att nyhetssidorna framför allt minskade användningen av kakor som rörde sajtens design- och optimeringsverktyg. De gick ner 27 procent. Annons- och marknadsföringskakor gick ner från 84 procent till 77 procent från april till juli. Däremot sågs ingen betydande förändring hos de tre stora aktörerna på marknaden. Bara en procent av nyhettsidorna slutade använda Googles kakor, fem procent Facebook och två procent för Amazon. Det var alltså de mindre välkända tjänsterna som strök på foten.

Läs också: AI hittar tveksamheter i it-jättarnas GDPR-villkor

Slutsatsen forskarna drog av sin granskning är att nyhetssidorna visserligen sett över vilken information de spårade, så har de ändå valt att fortsätta göra det. Om än i mindre skala.

”Det vi kanske ser är en slags städeffekt. Moderna webbsidor är mycket komplicerade och utvecklas över tid i en viss riktning. Ibland samlar de på sig utdaterade funktioner och koder. Införandet av GDPR kan har gett nyhetsorganisationerna en möjlighet att utvärdera flera funktioner, inklusive tredjeparts-tjänster och ta bort koder som inte längre har något syfte eller som riskerar användarnas integritet”, skriver forskarna i sin rapport.