Utvecklingen av det nya signalsystemet för svensk järnväg har blivit betydligt dyrare än planerat. Det skriver Riksrevisionen i sin rapport, där man konstaterar att utvecklingskostnaderna nästan tredubblats sedan 2010. Man flaggar även för att det finns risk för att kostnaderna kommer att öka ännu mer i framtiden.

Bakgrunden är att Sverige har förbundit sig att övergå till det nya EU-gemensamma signalsystemet för tågtrafik, European Rail Traffic Management System, ERTMS, vilket ska ske senast 2030. Tanken är att samtliga EU-stater ska införa ERTMS för att underlätta gränsöverskridande tågtransporter.

De totala kostnaderna för att rulla ut det nya signalsystemet uppskattas landa runt 30 miljarder kronor. Och det Riksrevisionen främst slår ner på i sin rapport är utvecklingen av den svenska versionen av ERTMS, vars uppskattade kostnad var 1,2 miljarder kronor. Men eftersom Trafikverket kraftigt underskattat utvecklingskostnaderna ser det ut att bli betydligt dyrare.

Läs också: Efter PTS kritik – nu måste Trafikverket hjälpa till att bygga bredband

– Just nu ligger den uppskattade slutkostnaden på 2,9 miljarder. Det har kommit till kostnader under resans gång, och vi tror att det kommer att öka ytterligare, säger Erik Trollius, projektledare för Riksrevisionens granskning som har pågått i ungefär ett års tid.

– Det här handlar ganska mycket om it-utveckling. Övergången till ERTMS innebär att man för över gammal reläbaserad teknik till modern teknik, och där har man bland annat programvara som ska säkerställa att inte tåg ska krocka.

Erik Trollius betonar dock att det inte bara är Trafikverkets fel att miljardkostnaderna har skenat iväg.

– Det finns en hel del specifikationer från EU-nivå hur det ska fungera. Vi uppskattar att ungefär 40 procent av de extra kostnaderna kommit till på grund av nya specifikationer från EU, så den delen är inte Trafikverkets fel, säger han.

Men det är däremot resterande 60 procent.

– Trafikverket har inte haft en bild av vad det här innebär. Det är hundratals ändringar som behövt göras genom åren. Det handlar till exempel om hur Trafikverket har gjort en för liten uppskattning av vad det innebär i form av testande under processen när man tar fram mjukvara. Till exempel är det viktigt att ombordutrustningen och markutrustningen ska kommunicera med varandra. Men specifikationerna från EU har gett lite för stort tolkningsutrymme, och när de utrustningarna inte kommunicerar med varandra har det varit en hel del trial and error, konstaterar Erik Trollius.

På Trafikverket tar man så klart åt sig av kritiken mot de skenande kostnaderna.

– Det är inte orimligt att det kan bli höga kostnader i ett stort projekt som har så många parametrar. Det har bland annat varit otroligt komplext med de olika delarna med lagtext som har ändrats under resans gång. Vi har inte hållit de kostnadsberäkningar vi har gjort. Det finns säkert delar där vi kunde varit ännu mer precisa, men när vi inför en ny teknik som inte är utbyggd någonstans i världen finns alltid den risken, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, som välkomnar granskningen.

– Det är bra att Riksrevisionen följer upp den här typen av skattefinansierade projekt.

I kritiken som riktats mot er framkommer att det dels kan bero på ovana vid att utveckla ny mjukvara?
– Vi har duktiga människor på it-sidan som gör en noggrann bedömning. Vi får revidera det så gott det går.

Det nya systemet, ERTMS, är hittills installerat på två ställen i Sverige, och Bengt Olsson säger att han är hoppfull om att lärdomen därifrån kommer att ge goda kostnadseffekter åt andra hållet längre fram.

– Vi är igång på två ställen i Sverige, Botniabanan och Haparandabanan. Vi räknar med att de erfarenheter vi gjort där kommer att kunna minska våra totala kostnader med 5 miljarder.

Läs också: Järnkoll på data och analys – så vässar SJ sin digitalisering

Om det blir så eller inte beror så klart på hur rätt man har i den här kostnadsberäkningen. Men skulle den här beräkningen stämma kommer alltså den totala slutnotan att kunna revideras från 30 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor, i och med att de ökade utvecklingskostnaderna på cirka 2 miljarder kompenseras med minskade kostnader på 5 miljarder kronor tack vare de lärdomar man dragit från norra Sverige.

Svaret på vilken slutgiltig totalkostnadssignal systemet kommer att ge ifrån sig dröjer. Det svenska järnvägsnätet ska enligt EU:s tidsplan vara färdigutrustat med ERTMS senast 2030. På Riksrevisionen har man som sagt flaggat för att bristerna i den befintliga signalanläggningen håller på att bli kritiska.

– För att inte tågtrafiken ska påverkas tvingas nu Trafikverket till dyra investeringar i det gamla systemet i väntan på att det nya kan tas i drift. Det innebär risk för en rad olika typer av merkostnader och kortsiktiga lösningar som Trafikverket saknar en strategi för att hantera, säger Erik Trollius.