Kry, Min doktor, Capio Go – det är bara några av alla de privata nätläkare som poppat upp under senare år. Parallellt har också ett antal landsting öppnat för digitala besök och aktiviteten kring att utveckla nya tjänster är hög.

Och de digitala besöken har ökat kraftigt bara det senaste året. En kartläggning som Socialstyrelsen gjort på regeringens uppdrag visar att de ökat från 13 000 i april förra året till 35 000 i april i år.

– På årsbasis landar vi på uppåt 500 000 besök, säger Martin Sparr, chef för Enheten för systemanalys på Socialstyrelsen när han presenterade kartläggningen som kom tidigare i somras vid ett seminarium anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Kartläggningen är den första delen av det uppdrag som Socialstyrelsen fått, i oktober avslutas rapporten med rekommendationer kring vilken typ av vård som är lämplig för digitala vårdmöten.

Samtidigt arbetar också en utredning ledd av Göran Stiernstedt med hur de digitala vårdtjänsterna ska bidra till principen om vård efter behov och fungera långsiktigt. Den utredningen ska vara klar i slutet av året.

Läs också: Därför kommer vårdens it-system att bli sämre innan de blir bättre

Socialstyrelsen har i sitt arbete valt att avgränsa digitala vårdtjänster till att det handlar om vård som sker genom digital distanskontakt där patient och vårdpersonal är åtskilda.

– Storkonsumenterna finns i storstäderna – 43 procent av besöken görs av patienter i Stockholms läns landsting. Därefter kommer Västra Götaland och Skåne, säger Martin Sparr.

– Man ska samtidigt komma ihåg att det fortfarande bara är en liten andel av det totala antalet vårdbesök. Totalt görs 69 miljoner besök om året varav 49 miljoner i primärvården.

Användarna av tjänsterna är unga – bara tio procent är över 50 år – det handlar ofta om barn och unga och det är fler kvinnor än män. Hudsjukdomar och luftvägsinfektioner dominerar.

Just att unga dominerar bland användarna är ett krux om man vill ha bättre kvalitet och effektivitet för att kunna möta åldersparadoxen konstaterar Göran Petersson, professor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet.

– Då är frågan varför man ska börja med de unga och friska.

Han sammanfattar dagsläget för införandet av digitala tjänster som ”oprövat, oordnat och ouppföljt” och forskningen som ”begränsad, ostimulerad och ofinansierad”.

Hanna Åsberg, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, ser dock fler problem med de digitala vårdbesöken.

– Jag är inte kritisk till digitala verktyg. Men vi måste ha en behovsprioritering och en kostnadskontroll. Alla patienter måste ha tillgång till vård på lika villkor.

Hon tycker inte man kan se digitala tjänster som en lösning på problemen i primärvården och har förståelse för att människor kan bli frustrerade när tillgängligheten brister.

– Men jag vill se förbättringar integrerade i den vanliga vården. Det måste finnas en styrning och kontroll, säger hon.

Läs också: Stockholmsläkare slår larm – landstingets it-miljö körd i botten

Just ett mer integrerat sätt att arbeta med digitala tjänster så att de vävs ihop med den fysiska vården efterlystes också av Emma Spak, samordnare för Nära vård på SKL som samtidigt framhöll att läkarbesök online trots allt bara är en liten del av allt som går att göra digitalt.

– De används mest av unga, men äldre använder andra tjänster. Risken finns att fokuset blir så smalt att utvecklingen seglar förbi. När telefonrådgivningen kom så blev det ett ramaskri men det är inget som ifrågasätter längre – man måste komma ihåg att det digitala bara är ett verktyg.

Hon varnade också för att man ställer högre krav på den digitala vården än den fysiska. Att man sätter den standard man vill ha och utgår ifrån att det vi har i dag är optimalt och uppfyller det trots att det inte gör det.

Henrik Kangro, medicinsk chef på Min Doktor, tyckte debatten generellt ofta är för svartvit. Aktörerna skiljer sig mycket åt framhöll han.

– Vi har olika arbetsmetoder och olika användare. Hos oss är åldersspridningen exempelvis större än i Socialstyrelsens konklusioner – 10 procent är över 65 år. Och vår data är öppen så det är bara att gå in och titta på kvaliteten, diagnoserna och göra uppföljningar.