– Nu försöker EU ensa regelverket och bli up to date, säger My Bergdahl, internationell samordnare på Post- och telestyrelsen, PTS.

Hon talar om den så kallade kodexen för elektronisk kommunikation, eller koden som de som arbetar med frågan kallar det, är det förslag till nytt telekomdirektiv som nu går in för slutspurt i EU. I november förväntas överenskommelsen antas av EU-parlamentet och om det går vägen är direktivet på plats i början av nästa år. Därefter har medlemsländerna två år på sig att föra in det i sina nationella lagar.

Direktivet ska ersätta de fyra olika direktiv som tidigare utgjort det telekompaket som klubbades 2009 och som i stora drag sett likadant ut sedan 2002. 

My Bergdahl
My Bergdahl.

Tanken är också att med mer enhetliga och moderniserade regler lägga grunden för utrullningen av 5G över Europa, öka investeringarna i nätverk och öka kokurrensen på marknaden.

Rent praktiskt är det framför allt frågor kring konsumentskydd, spektrum och frågor kring hur operatörer ska få tillträde till nät som regleras i det nya direktivet.

Läs också: Nu ska Umeå bli Sveriges 5g-huvudstad – ”en överlevnadsfråga”

Marcus Boklund, kansliråd på näringsdepartementet, pekar ut just de nya reglerna för tillträde som den största förändringen.

Det handlar om att skapa möjligheter att reglera på lokal nivå förklarar han. I dag pekas de dominerande aktörerna framför allt på nationell nivå ut och ansvarar för att ge andra tillträde till sina nät.

– När regleringen infördes fanns det inte riktigt på EU:s radar att det skulle finnas så mycket nya nät och den mångfald av nya spelare som det finns i dag. Att ha en operatör på nationell eller regional nivå som har det ansvaret täcker inte längre lika bra alla de situationer där konkurrensproblem kan uppstå, säger han.

I princip skulle det nya regelverket kunna användas för att en aktör måste ge tillträde i sitt nät i en enskild byggnad vilket ska ge konsumenterna ett bättre utbud och öka affärsmöjligheterna för operatörerna.

– Samtidigt är marknaden som helhet ofta bra på att skapa konkurrens själva så i bästa fall är regleringen mer en säkerhetsventil om de kommersiella lösningarna inte fungerar.

Det föreslagna direktivet ska också stärka konsumentskyddet.

– I det tidigare direktivet har det mer handlat om minimikrav när det gäller konsumentskyddet. Där har det funnits en önskan om att harmonisera reglerna så att de är samma i alla medlemsländer – både för kundernas och företagens skull, säger My Bergdahl. 

Marcus Boklund
Marcus Boklund.

De nya reglerna ska stärka konsumentskyddet på områden som uppsägningstider för abonnemang och möjligheter att byta operatör exempelvis. Och de nya reglerna ska inte bara omfatta de traditionella telekomoperatörerna utan vissa av reglerna kommer också att gälla de tjänster som är nummeroberoende som Skype, Whatsapp och Messenger.

– Marknaden har utvecklats och ser annorlunda ut – utbudet är nytt och användarna har nya behov, säger My Bergdahl.

Läs också: Tre överklagar PTS omtalade auktion: “Försämrar konkurrensen”

På spektrumsidan vill man exempelvis att tillstånd för trådlösa bredbandstjänster ska gälla i minst 15 år och för att trycka på 5G-utvecklingen så ska medlemsstaterna se till att vissa utpekade frekvensband ska vara tillgängliga för 5G före 2020.

– Där hade vi i Sverige gärna sett att man gått längre när det gäller samordningen på EU-nivån. Men samtidigt är det bra att vi får tydliga spelregler kring 5G-frekvenser så att investeringarna får fart, säger Marcus Boklund.

Båda två konstaterar att det snarare handlar om en evolution än en revolution.

– Allt ställs inte på ända men sammantaget har det ändå ganska stor effekt, säger Marcus Boklund och konstaterar att den svenska lagen kommer att bli helt ny.

– Det blir ett omtag, det går inte att bygga på den gamla lagen.