Den politiska annonseringen i dag är svårfångad. Annonser dyker upp i våra flöden och försvinner igen utan att vi kan hitta tillbaka till dem. Vad stod det egentligen? Vem var det som stod bakom budskapet?

– Det är betydligt lättare att följa valrörelserna i den fysiska världen. Affischer, pamfletter och annonser från den tiden finns bevarade i antikvariat, på vindar och i bibliotek och de säljs på Tradera och Bukowskis, säger Peter Krantz.

– Men hur ska man i framtiden förstå hur valrörelsen på sociala medier 2018 egentligen såg ut och vilka budskap som spreds? Det är något jag funderat mycket på.

Sagt och gjort. Peter Krantz, som tidigare varit cio på Kungliga biblioteket, drog igång ett fritidsprojekt på eget bevåg.

Han vände sig till amerikanska Propublica – en icke vinstdrivande nyhetssajt – som tagit fram ett insamlingsverktyg för Facebookannonser baserat på att användaren installerar en plugin, ett insticksprogram.

Med hjälp av det insamlingsverktyget har han nu fått in ett antal användare som hämtar hem politiska Facebookannonser som han sedan publicerar på en sajt som han själv byggt – politiskannonsering.se.

Exakt hur många, eller vilka, som samlar in annonserna vet han inte.

– Nej, det är ju en nackdel att man inte vet om det är ett representativt urval – det blir ju svårt när de kan rikta sig till riktigt små, smala, grupper. Men det är bättre med någonting än ingenting.

Läs ocksåHär är partiet med flest it-namn på riksdagslistorna

I och med att annonserna riktar sig till så nischade grupper är det också viktigt att identiteten hos dem som bidrar i crowdsourcingen inte avslöjas framhåller han.

– Propublica har satsat på integritetsskyddet just för att det handlar om så specifika målgrupper och det tycker jag också är väldigt viktigt, säger Peter Krantz.

Men eftersom det står under annonserna vilka grupper de vänder sig till kan den som vill få en fingervisning om vilken grupp av människor som deltar i projektet.

Vid en snabb skanning av de insamlade annonserna är det tydligt att de flesta kommer från de traditionella blocken – från Sverigedemokraterna syns inte mycket till.

– Samtidigt vet man ju inte om de kanske haft en annan strategi. Och det finns annonser med från en hel del mer lokala partier som Demokraterna i Göteborg, men även Sundsvallspartiet och Öpartiet Ekerö.

Alla annonser är heller inte partipolitiska utan har andra typer av politiska budskap. Avsändare är exempelvis olika fackförbund som driver politiska kampanjer.

Exempelvis har Saco annonser kring utmaningar med skattesystemet och att arbetsgivare måste ta större ansvar för hbtq-frågor.

Andra avsändare är mer oklara.

– Det finns annonser som Stoppa exitskatten och Stoppa grundlagsändringen och där framgår inte vem som ligger bakom.

Läs också: EU vill kunna bötfälla politiska partier som missbrukar personuppgifter

En annan spaning som Peter Krantz gjort är att ju mer valet närmar sig ju mer ägnar man sig åt att peka ut motståndarnas brister.

– Det går mot ett negativt kampanjande. Och en intressant sak är att vi kan se att partier ibland riktar sina annonser direkt mot sympatisörer i motståndarpartierna.

Insamlingen tar inte slut på valdagen utan kommer att fortsätta ytterligare ett tag för att även täcka efterspelet. Och Peter Krantz förhoppning är att fler över tid kommer att delta i insamlandet och att materialet utnyttjas av forskare, journalister och intresserade medborgare.

Själv drar han ett lite extra stort lass – för att få upp så många annonser som möjligt att samla in gillar och följer han alla partier på Facebook.

– Det är nästan så man våndas när man går in nu – min sida är helt förstörd, säger han.

Men det är det värt för att inte de digitala spåren av valrörelsen 2018 ska försvinna.

– Det som samlas in trycker jag in löpande i Internet Archive och jag har också kontakt med en mängd andra arkivinstitutioner, bland annat Kungliga biblioteket.