Den snabba digitaliseringen har gjort det svårt for små företag att hänga med i den tekniska utvecklingen. Myndigheten Tillväxtanalys lade i april 2018 fram rapporten ”Hur kan staten främja användandet av digitaliseringens möjligheter i näringslivet?”.

Rapporten visar att handeln, tillverkningsindustrin, IKT-företag och fastighetsbolag har kommit längst, medan byggindustrin, transportsektorn samt hotell och restaurang inte har kommit lika långt. För den övergripande digitala intensiteten är stora företag som grupp mer än dubbelt så digitaliserade som små företag. Slutsatsen stöds av rapporten Sverige digitaliserar, där 70 procent av företagen anser att de behöver göra något nu, men bara 17 procent vet vad de ska göra.

Läs också: Anticimex digitaliserar – och råttorna märker det först

Förändringstakten och drivkraften att ställa om i företagen måste ökas. Att förmedla kompetens och utvecklingssupport till små och medelstora företag kan hjälpa, och värdet av digitaliseringen måste synliggöras så att företagens egen drivkraft för en digital omställning växer. Tillväxtverkets ”Digitaliseringslyftet” och affärsutvecklingscheckar för digitalisering är goda åtgärder, fast kompetens genom vidareutbildning måste också till.

Enligt rapporten är nämligen det största tillväxthindret för svenska små och medelstora företag tillgången till kompetens. IT &Telekomföretagen beräknar att det år 2022 kommer att saknas 70 000 IKT-specialister! Kompetensförsörjningen i Sverige behöver snabbas på, både genom vidareutbildning och ökning av antalet utbildningsplatser.

Det här är en artikel från IDG Opinion Vill du också tycka till om något? Så här gör du. »

Jag tror att Sverige har goda förutsättningar att lyckas med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Storföretagen spelar en roll, men Sveriges tillväxt vilar i större utsträckning på de små och medelstora företagen. Så vad kan småföretagen göra?

Kompetensbristen gör att företagen måste investera mer i kompetensutveckling av anställda. Fler företag borde ta in lärlingar, och ställa upp som företag för Lärande i arbete (LIA). Kompetensbristen minskar inte utan företagens egen, aktiva medverkan. Det krävs praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap för att bli kompetent. Endast näringslivet kan erbjuda det, genom att ställa upp med bland annat praktikplatser.

Läs också: AR-bolag slår larm: Svenska företag är för försiktiga

Jag tror också det krävs en ökad samverkan mellan företagen och utbildningssystemet på alla nivåer. Jag ser också behovet för ökad samverkan mellan företag både i samma bransch och i olika branscher. Här har kluster och science parks en viktig roll att spela. Samtidigt är kompetensbristen en omfattande fråga, som inte kan eller bör lösas av endast företagen. Arbetsmarknadens parter, myndigheterna och individen måste ta utmaningen gemensamt, kanske är tiden inne för ett nytt kompetensavtal? Kompetens är nyckeln, som Sveriges cdo, Åsa Zetterberg, betonade så träffande vid sitt tillträde.

Det finns inte ett facit på utmaningarna, men vi har många goda förslag som vi gärna talar vidare om med både politiker, utbildningssystemet och arbetsmarknadens parter. Först när kompetensbristen reduceras, kan digitaliseringen bli en riktig katalysator, möjliggörare och motor för Sverige!

Terje Mjøs
Koncernchef, Telecomputing