Investeringarna i AI ökar stadigt och det ligger också högt upp på agendan ute på företagen – framför allt för ledningen. I en ny rapport som Microsoft låtit EY genomföra bland 277 stora företag i 15 europeiska länder uppger 71 procent att AI är en viktig fråga för ledningsgruppen men bara 28 procent att det är en viktig fråga för medarbetarna.
I Sverige ses dock AI som viktigare ute i verksamheterna än det europeiska genomsnittet. Vi har också kommit längre än snittet jämfört med övriga Europa. 45 procent av de 20 svenska företag som deltagit har kommit till nivån att man faktiskt lämnat pilotstadiet och använder sig av någon AI-lösning, jämfört med snittet på 28 procent.
Läs också: Svenska AI-startupen som vill revolutionera skolan
Och 20 procent av de svenska företagen lägger AI som den viktigaste digitala prioriteringen vilket lägger oss i topp bland de undersökta länderna.
När det gäller hur mycket som investeras ligger vi dock i lä.
– Det stora pengaflödet ser vi i Tyskland och Frankrike. Frankrike satsar dessutom betydligt mer än Tyskland – där har man också tagit fram en nationell plan. Men Storbritannien dominerar totalt när det gäller AI-investeringar. Mycket av den kompetens som finns i Europa är koncentrerad till Londonområdet, säger Daniel Akenine, nationell teknik- och säkerhetschef på Microsoft Sverige.
Just kompetensfrågan ligger högt när svenska företag ska peka ut vad som är viktigast för att lyckas. Framför allt handlar det om att få tillgång till riktigt avancerade dataanalytiker.
Men det finns möjligheter att kompetenshöja den egna personalen enligt den panel som diskuterade i samband med att rapporten släpptes.
Per Edoff, cdo på Fortum, löste problemet genom att sätta några av sina dataanalytiker i programmeringsskola.
– Egentligen tycker jag att det snarare är brist på innovation och nya idéer än på kompetens, säger han.
Salla Franzén, chef för data science på SEB, pekar på att det är viktigt att plocka upp den kompetens som redan finns ute i organisationen fast man kanske inte alltid ser den.
– När vi började titta på det så visade det sig att många hos oss sitter och programmerar på sin fritid. Då gäller det att försöka koppla ihop dem med dem som har rätt typ av kunskap så de inte sitter isolerade ute i verksamheten, säger hon.
– Och de som alltid hållit på med Excel kan få ett nytt verktyg för lite djupare analyser så att alla kan få lära sig litegrann mer.
De AI-tekniker som främst används av svenska företag är maskininlärning, 80 procent, och det som kallas natural language processing, eller språkteknologi, och omfattar sådant som taligenkänning och talsyntes, 65 procent – betydligt högre än Europasnittet på 39 procent.
Men även om Sverige på många sätt alltså ligger bra till i ett europeiskt perspektiv kan man fråga sig om vi ligger tillräckligt bra till anser Alfred Ruth, affärsängel och författare.
– Vi är långt efter dem som leder. Vi ligger strax över snitt i den kontinent som ligger sämst till när det gäller AI – vi borde steppa upp vårt game, säger han.
Anna Felländer, som bland annat sitter i regeringens Digitaliseringsråd, tycker däremot inte att vi ska ta upp kampen med länder som Kina.
Läs också: Det här är AI och så funkar det
– Vi kan aldrig konkurrera med deras investeringar, vi kan inte vinna där. Men vi kan konkurrera i vertikaler där vi är bra – som självkörande bilar.
Genom att också lägga in etik och skapa hållbara lösningar så kan vi få en fördel.
– Där har Sverige en sweet spot och en lucka, säger hon.
Och företagen i dag saknar just ett regelverk visar rapporten. 75 procent av de svenska företagen efterlyser klara riktlinjer när det gäller AI så att de inte investerar i sådant som senare förbjuds. Och det är inte något som Sverige är ensamt om – det är något som europeiska företag generellt ser som en av de största affärsriskerna.
– Ur ett företagsperspektiv så kan vi inte heller vänta på statliga regleringar och etikråd. säger Per Edoff.
Ansvarsfrågor när något går snett måste samtidigt lösas framöver. Vems ansvar är det om en självkörande bil krockar? Ägarens? Tillverkarens? Programmerarens?
– Om fördomsfulla data matats in så att kundsupporten blir könsdiskriminerande – vem ansvarar för det, säger Alfred Ruth.
