Darja Isaksson har beskrivits som en av de viktigaste samhällsförändrarna i Sverige. Hon var med och grundade användbarhetsföretaget Inuse och senare den digitala byrån Ziggy där hon senare arbetade som innovationsstrateg. Hon har på senare år suttit med i regeringens Nationella innovationsråd och Digitaliseringsrådet.
I somras utnämndes hon till generaldirektör för Vinnova, det statliga verk som har i uppgift att främja hållbar innovation och som fördelar runt tre miljarder kronor på olika projekt varje år.
Men hur känns det att ta steget från att vara entreprenör i det privata näringslivet till att bli en ämbetsman i svenska staten?
– Just nu känns det toppen, säger hon.
– Jag ser mig själv som ännu mer en del av ekosystemet i dag än tidigare – nu har jag mer ansvar för att det verkligen ska hända saker.
Att det skulle vara ett så stort steg att ta är mer en illusion om man får tro henne.
– Det handlar i alla fall inte om en avgrund emellan. De senaste fem åren har jag jobbat mycket i de här strukturerna – jag har suttit i styrelsen för forskningsinstitutet Rise och i olika forskningsprogram. Och även innan när jag arbetade med smarta energisystem och smarta bostäder och sådant tillsammans med de stora bolagen så levererades jag på andras förväntningar och hade långa tidshorisonter.
Trots det, konstaterar hon, är just utmaningen i det nya arbetet en del av det som motiverar henne.
Hennes erfarenheter i olika forskningsprogram har gjort att hon sett hur Vinnova är en viktig komponent i innovationspusslet.
– Men innovationsprocesser är alltid en resa och Vinnova gör det inte på egen hand utan finns till för att underlätta för andra.
Läs också: AI exploderar – men hänger Sverige med?
Du har ju en bakgrund som digital expert – ser du utnämningen av dig som ett kvitto på att det är digital innovation som gäller?
– Ja alltså digitalisering är ju egentligen ingenting i sig själv. Det handlar ju mer om nya förutsättningar för hur vi organiserar oss i alla delar av samhället och hur vi skapar värde. Det finns överallt och det behövs inget kvitto för det,
I stället är hållbarhet det hon trycker extra på.
– Ett verkligt tydligt behov som finns är att vi utvecklar vår förmåga att skapa innovationer som bidrar till verklig transformation. Vi har aldrig tidigare gjort så stora omställningar som vi måste göra nu och vi måste utveckla vår förmåga att förstå det.
För att klara klimatkrisen så är innovation helt enkelt vårt enda hopp.
– Det är bara så vi kan klara det. Och Vinnova är en komponent i de förutsättningar för innovation vi har i Sverige.
Samtidigt vill hon lyfta fram det svenska näringslivet som hon tycker ger hopp för framtiden.
Ett exempel som hon pekar på är Hybrit som är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall med målet att göra stålproduktionen helt fossilfri till 2045. I dag står stålindustrin för runt 10 procent av koldioxidutsläppen i Sverige.
– Det är fantastiskt att vi har den ambitionshöjden i Sverige – jag hoppas vi kan få mer av det. Den typen av satsningar behövs.
Vad ser hon då framåt – är det några särskilda teknikområden som är särskilt intressanta?
– Om du fiskar efter mina prioriteringar får du vänta lite. Jag lyssnar fortfarande in mina medarbetare och de olika aktörerna i ekosystemen.
Men med det sagt så konstaterar hon att exempelvis AI-utvecklingen är viktig att titta på ur ett samhällsperspektiv.
– Det handlar om den digitala infrastrukturen, regelverk, etiska avvägningar, kompetensbrist – när man öppnar den lådan så finns det mycket där, säger hon.
– Samtidigt finns det också andra digitala tekniker, läkemedelsinnovation, nanoteknik – det finns otroligt många områden där det rör sig i en takt som innebär genomgripande förändringar.
Läs också: AI-explosion i Sverige – staten pumpar in pengar i hundratals projekt
Vinnovas roll är dock alltid kopplad till andra aktörer. När det gäller regelverk och etiska diskussioner kring ny teknik är det viktigt att komma ihåg att den frågan är större än Sverige.
– Man måste orka tänka så från början och där kan jag tycka att vi snarare ska se till att ligga i framkant när det gäller att påverka regelverken i EU. Där har Vinnova en roll som kanal för påverkan.
Vinnovas roll är att bidra till att skapa förutsättningar och koppla samman svenska insikter och erfarenheter med fler i Europa förtydligar hon.
– Men det är inte vi som framför eller skapar kunskapen.
Och när det gäller innovationen i Sverige är det inte Vinnova som i första hand prioriterar olika områden – det gör forskarsamhället och näringslivet. Ibland regeringen.
– Vår roll är framför allt att underlätta samverkan. Pengar är ett viktigt smörjmedel men det handlar också om att skapa förutsättningar för olika aktörer att hitta och se varandra och skapa konkurrensneutrala miljöer för det.
Det kan handla om testbäddar exempelvis.
– Inom AI samlar vi aktörer på Lindholmen och för life science finns andra spännande miljöer.
Utmaningen framåt är att få de olika delarna att gå i takt enligt Darja Isaksson.
– Innovationer som görs i mötet mellan akademi och näringsliv, regelverk, infrastruktur – både i form av digital infrastruktur och forskningsmiljöer – och investeringar – allt det måste gå i takt på ett rimligt vis, säger hon.
