EU har markant höjt tonläget mot de amerikanska it-jättarna. Nyhetssajten Wired kallar kommissionären Margrethe Vestager som har ansvar för konkurrensfrågorna för ”den mest fruktade personen i Silicon Valley”. Så vad ligger bakom allt detta?

Detta har hänt sista året

I somras bötfälldes Google för andra gången av EU-kommissionen för att ha missbrukat sin dominerande ställning på operativsystem för smartphones.

Det var andra gången på två år och det landade på rekordsumman 4,3 miljarder euro, omkring 45 miljarder kronor. Tidigare rekordet var just det som utdömdes mot Google förra året då boten låg på 2,4 miljarder euro, runt 25 miljarder kronor för att ha favoriserat sina egna tjänster i sökresultaten.

Google har överklagat bägge besluten.

Och för bara några veckor sedan flyttades strålkastarljuset mot Amazon och hur de använder data från handlare som säljer sina varor från deras e-handelsplattform.

Enligt Margrethe Vestager handlar det om att e-handelsjätten använder data från handlarna inte bara för att förbättra de tjänster som de erbjuds utan också för att förbättra sina egna affärer och titta på sådant som vad som är hetast, vad folk vill ha, vilka erbjudanden de vill ha och vad som får dem att handla.

Läs också: EU går vidare med skärpta skattekrav på Facebook och Google

– Vi har inte dragit några slutsatser, vi har inte formellt öppnat ärendet, men vi försöker se hela bilden för det var något som kom fram när vi gjorde egna intervjuer i branschen och det är också vad många talar om så vi följer upp, säger hon till Business Insider.

Margrethe Vestager.
Kommissionären Margrethe Vestager är ”den mest fruktade personen i Silicon Valley”, enligt nyhetssajten Wired.

Under året har också chipptillverkaren Qualcomm åkt på rejäla böter för att ha brutit mot EU:s konkurrensregler då de ska ha betalat Apple för att använda deras chipp i Iphone och Ipad. Bötessumman hamnade på 997 miljoner euro, runt 9,5 miljarder kronor. Ungefär 4,9 procent av Qualcomms omsättning 2017.

Facebook har också ögonen på sig på grund av sin mäktiga marknadsposition säger en EU-tjänsteman som arbetar med konkurrensfrågor till Reuters. Dessutom riskerar Facebook en rejäl bötessmäll efter den stora dataläckan tidigare i höst som kan innebära att man brutit mot GDPR. Maximalt kan det landa på fyra procent av omsättningen vilket skulle innebära 1,63 miljarder dollar – drygt 14 miljarder kronor.

Skattefrågorna är också uppe på bordet. Det upplägg som Apple haft med Irland har varit olagligt slog EU-kommissionen fast för två år sedan och bolaget har fått betala 13 miljarder euro, drygt 130 miljarder kronor i kvarskatt.

Samtidigt vill flera EU-länder också beskatta digitala företag på ett nytt sätt – efter omsättning. Skatten är riktad i första hand mot de stora multinationella bolagen som Google, Facebook, Apple och Amazon. EU-kommissionen anser att de betalar alldeles för lite skatt i Europa genom att använda föråldrade skatteregler som gör att de kan ta ut sina vinster i lågskatteländer.

Sverige har tagit tydlig ställning mot en sådan skatt. Finansminister Magdalena Andersson, S, gick tillsammans med sina kollegor från Danmark och Finland ut i början av sommaren och uppmanade EU att inte införa en sådan skatt. Regeringens ståndpunkt är att digitaliseringen är en global företeelse och att eventuella förändringar som rör företagsbeskattning bör lösas på en global nivå.

Till saken hör att Spotifys grundare Daniel Ek i samma veva skrivit brev till finansministern och uppmanat Sveriges regering att motsätta sig skatten.

USA:s syn på saken

I USA ses EU:s beslut som lite av en krigsförklaring. Konservativa tidningar talar om att EU:s alla regler och lagar som påverkar teknikföretagen är det verkliga handelskrig som pågår.

President Donald Trump twittrar om att EU örfilat Google med sina böter och att EU utnyttjat USA allt för länge. Lite ironiskt är att medan han i sin tweet om EU-böterna kallar Google för ett av USA:s stora företag – bara en dryg månad senare twittrar han rasande om att Google riggar sina sökresultat så de missgynnar honom.

Men kritiken kommer inte bara från konservativa led. Även president Barack Obama anklagade EU för att agerandet mot de amerikanska teknikföretagen är kommersiellt drivet. I en intervju med Recode 2015 sa han: ”Vi har ägt internet. Våra bolag har skapat det, utvidgat det, förfinat det på sätt som de inte kan tävla emot”.

Just den tanken återkommer ofta i den amerikanska pressen – det faktum att EU inte lyckats bygga lika framgångsrika företag är det som ligger bakom de hårda granskningarna, tuffa lagar som GDPR och förslag på nya skatter.

Samtidigt finns också en annan bild i USA där EU-kommissionären Margerethe Vestager lyfts fram som en hjälte och det talas om att EU håller efter it-jättarna på det sätt som USA inte lyckas med.

Ett exempel på det är att amerikanska myndigheter använt sig av bevisning från EU för att själva driva liknande granskningar. Statsåklagaren i Missouri, Josh Hawley, har exempelvis kopierat hennes undersökning kring Google och begärt ut samma material från bolaget.

– Personer som Josh Hawley vill inte att europeiska konsumenter ska åtnjuta ett bättre skydd än Missouriborna, så när man ser en så här stor skillnad i hur lagen används så sätter det press på rättsväsendet att fråga sig vad man har missat, säger Luther Lowe, som ansvarar för myndighetsrelationerna på Yelp till Washington Post.

Yelp har varit en av Googles huvudmotståndare i den ena konkurrensgranskningen i EU.

Så resonerar EU

EU-kommissionen har under Jean-Claude Junckers ordförandeskap prioriterat den digitala marknaden konstaterar Marita Ljunggren, utredare med inriktning på digitalisering på Kommerskollegium.

– När det gäller just konkurrensområdet så ligger det under direktoratet för konkurrens och de gör sina egna prioriteringar. Men kommissionen har kommit med en rad initiativ när det gäller att reglera plattformar och mellanhänder på den digitala marknaden de senaste åren.

Hon pekar på sådant som ökad transparens och uppdaterade upphovsrättsregler som exempel.

– Det finns inget uttalat syfte om att reglera amerikanska plattformar – även om någon av dem kan nämnas i någon skrivning någonstans. Totalt har det kommit 32 lagförslag för den digitala inre marknaden men syftet bakom förslagen har snarare varit att anpassa lagen till den digitala ekonomin överlag, säger Marita Ljunggren.

I en intervju med Wired är Margrethe Vestager tydlig med att EU bara arbetar med europeisk konkurrenslag och inget annat. Men hon konstaterar också att hon arbetar nära sina kolleger som har ansvar för att reglera ekonomin under dessa ”formande år” som hon kallar det.

– Vi är i en revolutionär fas. Saker förändras. De förändras snabbt. Nu formar vi inte bara nästa ekonomi utan nästa samhälle

Då krävs att det finns en transparens i de nya affärsrelationerna där det finns jättar och det finns de små som gör affärer med jättarna och då handlar det om de amerikanska och inte exempelvis de kinesiska ”eftersom deras närvaro i Europa fortfarande är mycket begränsat”.

Margrethe Vestager gör också en jämförelse med läkemedelsjättarna som också haft – och har – konkurrensmyndigheternas ögon på sig. Men där finns lagstiftning på plats medan allt fortfarande är mer flytande när det gäller den digitala marknaden.

Och det kommer att bli ännu knepigare när AI gör entré på allvar.

– Vad ska vi begära av företag som gör affärer med algoritmer? Att de ska komma ihåg att låta dem gå juristutbildning innan de släpper dem lösa så att de vet hur de ska konkurrera. Kanske borde vi ha egna algoritmer där ute så att vi kan bevaka marknader om något oroar oss.