I den globala telekomvärlden har det varit en av de största snackisarna under hösten. Att kinesiska leverantörer inte får vara med att bygga ut 5g-näten i Australien och vissa delar av USA. Detta av säkerhetsskäl.
Leverantörer som med stor sannolikhet kan utsättas för utomrättslig styrning från en utländsk makt kan göra landets nätverk sårbara och utgör en säkerhetsrisk, hette det i ett uttalande från Australiens regering inför den stundande 5g-auktionen i landet.
Huawei nämns inte specifikt (det finns fler kinesiska nätleverantörer, som exempelvis ZTE) men leverantören reagerade kraftigt på beslutet. I ett uttalande svarade bolaget: ”Det här är inte i linje med det långsiktiga intresset för australiska folket, och det förvägrar australiska verksamheter och konsumenter rätten att välja från den bästa kommunikationstekniken som finns tillgänglig.”
Men inte alla länder går på samma linje. Exempelvis har Kanadas chef över cybersäkerhet kungjort att de inte ser något skäl att stoppa de kinesiska leverantörerna.
Och när det drar ihop sig till 5g-auktioner i Sverige (sista ansökningsdag är den 5 november) så kommer den ansvariga myndigheten PTS inte att ta någon hänsyn till de här frågorna, säger presschefen Peter Ekstedt.
– Nu när vi utdelar tillstånd för frekvensutrymme så har vi ingen möjlighet att ställa krav på vilken utrustning som används. Det finns en kravlista som bottnar i EU-regler om vilka krav man kan ställa på operatörer och där ingår inte det. Det vi tilldelar är en rätt att använda radiosändare i ett frekvensutrymme, vilken utrustning som sedan används är upp till operatörerna, så det är där frågan ligger.
– Det här är heller ingenting som kommit upp i remissrundorna inför auktionerna.
Läs mer: Efter alla turer – nu är det dags för auktion på 700-bandet
Huawei själva konstaterar att de inte fått några tecken på att de skulle hindras från att bygga nät i Europa.
– Det här har fått för stort utrymme eftersom det bara är i Australien och USA som det har varit en fråga, och där har det bara handlat om politik. När det gäller Europa och Sverige så har vi mötts av en öppen marknad, vi har goda kundrelationer och har tagit stora kontrakt. Vi är helt säkra på att vi inte kommer att mötas av några sådana hinder när det gäller 5g-byggandet i Sverige, säger Kenneth Fredriksen, Sverigechef på Huawei.
– Även i andra stora länder som Kanada och Tyskland har vi välkomnats officiellt att vara med i 5g-arbetet.
Kenneth Fredriksen tillägger att Sverige ses som en av företagets viktiga marknader, och att de har ambitionen att stärka marknadsandelarna.
PTS har två kommande auktioner, dels av 700-MHz-bandet och sedan av 3,5 GHz-bandet. När det gäller den förstnämnda auktionen så är sista ansökningsdag den 5 november. I början av december drar auktionen igång och PTS räknar med att den är klar innan året är slut. Däremot kommer de inte att offentliggöra vilka som vill vara med och buda.
När det gäller tilldelningen av frekvenser i 3,5 GHz-bandet, som är det band som pekats ut som viktigast för 5g-utbyggnaden i Europa, så är PTS målsättning att denna ska bli klar under 2019, eller tidigt under 2020.
– I auktionerna bestäms alltså inte vilken teknik som ska användas, utan det är betalningsviljan som avgör. De auktionerna är dessutom teknikneutrala, till exempel i fråga om frekvenserna används till 5g eller 4g, säger Peter Ekstedt på PTS.
Läs också: Huawei slår tillbaka efter 5g-stoppet i Australien: ”politiskt motiverat”
Telia är naturligtvis en operatör som är intresserade av de här auktionerna. När det gäller frågan om de kinesiska leverantörerna meddelar företaget genom presschefen Irene Krohn att de i dag använder Huawei i delar av deras transportnät, och att de i det mobila accessnätet och mobila corenätet använder Ericsson och Nokia.
– Men hur vi bygger framtida nät är inget vi delar förrän det är beslutat. Inför framtida val av leverantörer kommer vi precis som idag att ta hänsyn till vad som är bäst för våra kunder och där är säkerhet förstås en parameter men även pris och prestanda. De största leverantörerna i dag är Ericsson och Nokia, säger Irene Krohn i en kommentar till Computer Sweden.