Klimatförändringen i världen är inte längre bara teori utan något vi börjar märka av. Trenden är tydlig – 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001.

Forskarna pekar inte gärna ut enskilda väderhändelser som direkta följder av klimatkrisen, men årets sommarhetta anser många bedömare kan knytas till att jetströmmen saktat ner – vilket den gjort just för att Arktis blivit varmare.

Det går inte att återgå till det klimat vi haft, men vi kan bromsa en skenande uppvärmning. Just nu är FN:s klimatpanel IPCC inriktad på att hålla nere ökningen till 1,5 grader, och det innebär en enorm omställning för världen – på kort tid. För att lyckas måste utsläppen halveras till 2030.

Så hur ska det gå till? När man talar om hur it ska kunna hjälpa oss att minska koldioxidutsläppen fastnar vi ofta i prat om videokonferenser och gröna it-hallar.

Och det är självklart viktiga frågor, men faktum är att den digitala sektorn potentiellt kan spela en betydligt större roll än så. Miljöprofessorn Johan Rockström slog nyligen fast att den kan påverka om världen blir 1,5 grader, 2 grader eller 3 grader varmare.

Han gjorde sitt uttalande i samband med att en ny rapport, ”Exponential Climate Action Roadmap”, presenterades. I rapporten, som tagits fram av forskare från bland annat Future Earth och Stockholm Resilience Centre, Mission2020, Sitra och företag som Ericsson och Telia, konstateras att digitaliseringen kan ha direkt påverkan på 30 procent av de utsläppsminskningar som behövs till 2030. Resten kan den påverka indirekt genom att styra konsumtionsvanor, öka delningsekonomin och stödja omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

En enorm potential alltså – så kommer digitaliseringen då att ha den effekten?

– Mitt svar på den frågan brukar vara ett rungande ”Det beror på!", säger Mattias Höjer, professor i miljö- och framtidsanalys på Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Mattias Höjer.
Mattias Höjer.

– Jag vet att det är ett sådant svar som man ibland nästan hånar forskare för. Men i det här fallet tycker jag att det är ett ganska starkt svar. Digitalisering är ett verktyg och vi kan egentligen uppnå vilka mål vi än har – men vi måste bestämma oss för vilka målen är.

Hittills har digitaliseringen inte varit särskilt behjälplig för arbetet med att nå klimatmålen – i första hand det 1,5-gradersmål som vi har kort tid på oss att klara. Effektiviseringarna som digitaliseringen åstadkommer är inte värda något i sig om de inte också används för att minska resursslöseriet.

– Digitaliseringen har en enorm potential. Men det är svårt att se några bra miljöeffekter i nuläget, säger Mattias Höjer.

Och även om it-företagen lyckas med att bidra till effektiviseringar så gäller det att se till att effektiviseringarna verkligen faller ut som man tänkt sig. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, pekar på att vissa områden kräver mer av styrning för att det ska kunna ge rätt effekter.

– Exempelvis transportlösningar med hjälp av digitalisering – att man gör det lättare att dela transporter och så vidare – riskerar att få moteffekt​er​. Det utrymme som frigörs på vägarna kan få fler att ge sig ut och köra. Den här typen av rebound-effekter är oerhört viktig att ha koll på, säger han.

Johan Falk
Johan Falk.

Johan Falk på Stockholm Resilience Centre är initiativtagare och en av huvudförfattarna till rapporten, och han konstaterar att det krävs en kompass för att leda digitaliseringen åt rätt håll så den verkligen hjälper oss nå klimatmålen och inte förvärrar. Han har en bakgrund inom it-branschen – som Intel, Ericsson och startups – och han konstaterar att exponentiella strategier och just klimatarbete är ett bra område att tillämpa det tänkesättet på, eftersom utvecklingen måste gå oerhört snabbt.

Ett sätt att tillämpa exponentiellt tänkande på klimatfrågan är – också inspirerat av digitaliseringen – att använda samma modell som Moores lag, att antalet transistorer på ett chipp fördubblats vartannat år.

– Det kallas ”carbon law” och det handlar om att halvera utsläppen vart tionde år på global nivå för att möjliggöra att 1,5-gradersgränsen kan hållas.

För att digitaliseringen verkligen ska kunna användas på ett konstruktivt sätt så är det tre saker som it-företagen måste ta sikte på enligt Johan Falk.

Det första är att minska sina egna utsläpp och halvera dem enligt carbon law, det vill säga snabbare än vart tionde år. Det andra är att möjliggöra halveringen i andra sektorer, och det tredje är att hjälpa oss – företag, städer, länder, konsumenter – att fatta klimatvänliga beslut.

Utsläppen är den del där en hel del av it-företagen faktiskt är på banan. Redan i dag har branschens utsläpp planat ut trots att de mobila tjänsterna ökar exponentiellt, så nästa halvering finns inom räckhåll om branschen jobbar hårt för effektivisering, helt styr över till förnybar energi och ställer samma krav på sina underleverantörer.

– Vi som individer och organisationer kan spela roll genom att ställa krav på fossilfria datatjänster och produkter och välja de bästa, säger Johan Falk.

När det gäller att möjliggöra att energisystemet, transporter, byggnader, industri, mat och skog och land kan halvera sina utsläpp – så är den potentialen mycket stor och oexploaterad ännu.

Johan Falk pekar på att det spännande är att digitalisering med teknologier som cloud, big data, mobilkommunikation, IoT och AI kan möjliggöra stora och snabba sänkningar av avtrycken i alla branscher och samtidigt öka driva affärsvärde och kundnytta – ”en oslagbar kombination”.

– Att få en pizza levererad två minuter snabbare är ett perifert problem jämfört med att lösa de verkligt viktiga problemen för planeten. Jag önskar att de digitala företagen och entreprenörerna lägger sitt fokus på att bidra till det som är viktigast. Frågan måste bli en del av kärnverksamheten för de digitala företagen och synas i varje produkt.

Och rent krasst handlar det också om att göra bra affärer. Johan Falk är övertygad om att det är här de stora affärsmöjligheterna finns – även bortsett från det faktum att det är lättare att sälja produkter i en instabil värld som klimatkraschat. Vill man få med sig de unga kunderna kan man konstatera att just klimatet är den viktigaste frågan för de unga i Sverige i dag.

Men för att kunder och medborgare verkligen ska kunna trycka på företag gäller det att de verkligen får den information som krävs för att välja rätt.

– Det är den tredje och mest spännande faktorn – att använda digitalisering för att möjliggöra klimatledarskapet.

Lösningarna som krävs för att driva ner utsläppen skalas inte upp utan att det finns stark efterfrågan, och då måste vi ha informationen och känna till förslagen. En stor del av besluten vi fattar tas genom digitala tjänster och mobiler, och frågan är hur man kan möjliggöra att vi kan välja produkter och företag som räddar istället för att kollapsa klimatet. Sådant som tåg istället för flyg, klimatsmart mat, fossilfria transporter och så vidare.

Kan då den digitala industrin lyckas med denna gigantiska utmaning?

– Ser vi till sociala medier har den delvis misslyckats eftersom det har tillåtits bli ett verktyg som kan användas till att underminera eller störta demokratier. Vi får se om den har kraften att klara klimatfrågan – för den har ett otroligt ansvar och en otrolig möjlighet, vi som jobbar med it kan alla bidra till detta, säger Johan Falk.

Boka plats på årets CIO Trend – gör dig redo för 2019.

Läs också:

Dyrare elräkning för datahallarna när solen steker på

Comeback för grön it? Nu är miljöfrågan stekhet i branschen